The Kids

Eller barn och barn... De är ju Anders barn, men barn är de knappt längre! Stora barn. Fina hur som helst och lika sin far :-)
Det blev en mysig fikastund och en fin avslutning på julhelgen. Nu är i stort sett alla familjemedlemar presenterade för varandra. Det känns fantastiskt bra, stort och nästan overkligt!
Nu är mina småttingar hemma igen och vi myser en stund i soffan framför TV:n.
Späckad TV-kväll på Svt1 ikväll. Vi insåg över andra koppen kaffe innan idag att det bara finns Ett bekymmer med det. Ingen pissepaus, eftersom de inte har några reklamavbrott i svt. Hur ska det gå?

Spelets regler!

Igår efter att barnen hade hämtats för julfirande med sin pappa och sina kusiner fick mamma fram ett nyinköpt spel som heter Sequense. Det såg superavanserat ut vid första anblicken, men det var som en lite klurigare, vuxenvariant av "fyra i rad". Jag och brorsan teamade ihop med rätt gott resultat.
Det är kul med spel, men trots enkla regler och att det just finns regler så försöker man liksom komma runt dem för att kunna få ut något mer och till slut vinna. Så trots enkla, tydliga regler så är de inte alltid så lätta att följa dem. Man vill så mycket att fuskandet bara händer. Visst kan det kännas igen även i livet. Dock lönar det sig i långa loppet att följa de där reglerna i livet och inte fuska även om det visat sig finnas undantag även där.
Det slutade oavgjort i gårdagens drabbning ialla fall. Så allt var frid och fröjd när kvällen tog slut!

Phew

Då har stressen lagt sig! Julen är firad med alla och mysigt har det varit. Vi tjuvstartade hos pappa i går. Ute i skogen, fullt med snö och ett rött hus med vita knutar. Som en Astrid Lindgren-saga.
Tomten var snäll och det hade vi också varit visade det sig.
Idag, julafton, skarpt läge, tomtegröt kokades till frukost sedan på med kläderna och vidare till mor. Föväntansfulla barn väntade på tomten, Thilde genomskådade "honom". Ellioth anade oråd han med, eftersom tomten inte brukar ha klocka!? Sötisar! fina saker fick vi allihop.
I Borås väntade Anders mor och man idag, så dit åkte han för att fira.
Fick dock den här söta bilden i ett sms, just precis när jag själv tänkte tanken om att han garanterat skulle vara minst lika romantisk och omtänksam som Lufsen i den situationen!
Puss & God Fortsättning!

Snooze = Snuffs...

Hur många snoozar när klockar ringer tidigt på morgonen? Jag räcker upp handen. Minst en omgång brukar det bli. Min telefon är inställd på knappt 10 minuter. Det är jobbigt att studsa upp ur sängen, men behöver lite tid att vakna till. Det är vad jag intalar mig i alla fall. Kanske lurar jag mig själv till att bli ännu tröttare, vad vet jag. Men jag tänker ändå inte studsa upp direkt när klockan ringer. Särskilt inte när jag under snoozningen hinner snuffsa lite på den trötta godingen intill. Stackare, jag väcker honom flera timmar innan han ens behöver vakna… Men sedan får han ju sussa vidare när jag har smygit ut. Jag kanske inte ens behöver nämna att jag gärna också hade sussat vidare. Men nu jäklar, är det ledigt i 2 veckor. Det blir otroligt skönt, även om den lugna ledigheten börjar lite hektiskt med sista julklappsköpen i eftermiddag.

 

Sista minuten

Tyvärr handlar det inte om en resa den här gången heller, utan mer om stress över julklappar, som ännu inte finns i sedvanlig ordning.

Varje år tänker jag att man kanske ska satsa pengarna på just en resa istället för julstöket. Ledig brukar man ju oftast vara ändå.  Men, det är väl som med mycket här i livet, att man inte saknar kon förrän båset är tomt. Det hör nog till att det ska vara lite småstressigt och en lite lätt ångestfylld känsla över att hitta den där perfekta julklappen. Och sedan är jul ändå jul… det blir inte detsamma i solen, bestämmer jag mig för att tro.

Idag är det dags i alla fall att inhandla de där julklapparna - på Gekås. Anders har inte satt sin fot på Gekås på alldeles för länge, så det blir nog en upplevelse. Mamma trodde att det kanske kunde vara en bra idé att ha koppel på, så han inte kommer bort. Idén är inte helt dum… Vill ju liksom hemskt gärna ha med honom hem igen!

Barnen i fokus, som alltid. Resten är nästan klart… och lite till behöver funderas ut. Det är där stressen kommer in. Så jag är faktiskt rätt nöjd med att julgranen sattes in redan förra helgen.

Uppdrag...

… att fixa sista touchen på julklappen till cheferna. Lite pyssel och jox, så att det blir något fint man lämnar över. Lite kul är det allt, även om det är svårt att bestämma ibland hur det ska vara. Först lade jag i varsin blomstergrupp i korgen. Det hade varit enkelt. Men sedan kom jag på att en av dem åker till Thailand imorgon och kan få svårt att hålla den lilla växtstackarn vid liv då. Så jag fick tänka om. Att utgå från var tre mörkblå kuvert innehållandes biljetter till Johan Glans Standup-show på Folkan i Borås.

Efter lite pepparkaksbak hemma hos mor så fick jag ihop mitt pyssel riktigt bra. Tanken omvandlades till ett färdigt resultat. Jag blev nöjd och nyss lämnades de över och även cheferna blev nöjda. Mission Completed.

På minuten

Blev nästan lite nervös, kände att jag fick förhöjd puls, blodet rusade och temperaturen i kroppen steg en aning. Två minuter kvar… Drar ett djupt andetag. Nu gäller det att ha tungan rätt i mun. Det finns inget utrymme för misstag… En minut. Så ja, lugn… Går det så går det.

Klockan blev 12.00 och med darrande händer knappade jag in allt som behövdes i informationsrutorna. Skickade och pustade ut! Väntade och 20 minuter senare kom bekräftelsen.

Det blir simskola för Thilde i vår! Phuu…

Denna ständiga längtan!

Visst är det märkligt!? Alltid längtar man efter något eller någon. Längta är oftast rätt härligt förutom att tiden går sååå himla långsamt!

Glitter och ljusslinga

Det är två av de ting som redan gjort mig lätt vansinnig sedan vi tog in granen igår… Den ljusslingan jag har tror jag har 160 ljus. Det är nog egentligen en utomhusslinga, men jag gillar småljus istället för de stora. När de väl är på plats alltså. Igår, när jag höll på en dryg timma med att sätta i ljusen så började jag omvärdera… Den här ljusslingan får nog åka ut med granen efter jul och nästa år ersättas mot en hederlig vanlig, om det inte kommit ut något fint mellanting på marknaden tills dess.

Glittret sedan ska vi inte tala om… guldiga glittertrådar, som fastnar precis överallt… När barnen åkt till Patrik sedan så ska dammsugaren fram. Ingen idé innan.

Jag har inte hängt upp mer är fyra grejer, högt upp där barnen inte kunde nå, resten är deras helt egna verk och så får det vara.

Lilla hjälpredan!

Lördag redan och det blev en lite mer stressig förmiddag än vad jag räknat med. Kan bero på att det var svårt att komma ur sängen idag med. Snabbt och lätt fick mina ärenden gå. Gran inhandlades och denne skall kläs imorgon. Blir kul om det går att få upp trasslet till belysning. Hoppas Thilde är lika hjälpsam då :-)
Trevlig lördag på er. Här åker godisskålen fram nu.

Man ska inte ge sig...

Kan Veronica Maggio, så kan väl jag! Eller? Dags att lägga in en extra växel vad gäller låtskrivande och sedan skicka dem vitt och brett över Sverige och världen. Det räcker bevisligen med EN stor hit för att dra in stora pengar. Hur svårt kan det vara egentligen?!

 5,5 miljoner sätt in på Veronica Maggios konto från STIM idag! Grattis säger jag! Men nästa år vill jag nog vara med och dela på pengarna.

Lilla blygisen...

Thilde, sötstumpan som är så blyg och tycker att det är lite jobbigt att göra saker inför folk. Hon klarade uppdraget som tärna i morgonens Luciatåg på skolan galant! Vid intågandet gömde hos sig lite bakom tjejen framför, men så såg hos oss och log i alla fall. Sedan stod hon tryggt bakom en längre tjej en stund innan hon vågade titta fram. Sjöng gjorde hon med, olikt tidigare år. Sååå stolt mamma förstås. Härligt med framsteg på ”blygfronten”.

Vi hade en härlig kväll igår med många skratt. Mormor och Bosse kom förbi med Ellioths tomtekläder. Anders hade förhandlat lite, så vi kunde fika lite innan vi till slut hamnade allihop på golvet och skrattade oss igenom några varv av Viskleken, med olika lyckat resultat. Sedan blev det julmat efter önskan av Thilde. Så lutfisk, potatis, ärtor och vit sås stod på bordet en stund senare. Det är löjligt gott med massa kryddpeppar på, sen att det ser ut som dålig mat, som varit nere i magen och vänt när man geggat ihop allt…. Det får man blunda för. Ikväll firas Lucia med Ellioths förskola, så hem och svida om Ellioth till Tomtenisse och på med lite kaffe och sedan iväg igen. Jul är Ingen lugn tid i den bemärkelsen…

 

Det var det…

Det gick upp för mig ikväll att det var terminens sista Skivstång/intervallpass. Var tog tiden vägen? Har knappt hunnit tänka på det, utan bara gjort. Det har varit trögt vissa veckor och dagar, men väl där får jag den energi, som nog har varit extra viktig just den här hösten.

Salen var fylld till bredden och några nya ansikten dök också upp. Alltid lika kul för mig, eftersom det då blir lite extra utmaning att göra ett bra “jobb” och förmedla glädje så att de gärna kommer tillbaka igen. Det har funkat. Tänk, trots att det ibland känns lite stressigt att hinna med sin träning och många gånger kan vara ett litet pusslande så tror jag i sista änden att det nog ändå är värt tiden, för piggare och gladare blir man och det lönar sig i längden, för alla runt omkring.

Sååå vad tror ni om ett litet lätt Nyårslöfte inför 2013… eller en utmaning. Testa mitt pass till våren! Då kör jag onsdagar kl 18.00. 75 minuter härlig träning för hjärta, kropp och hjärna. You´re more than welcome!

Känner jag dig?

Visst är det otroligt märkligt det där med att man tycker sig känna människor väl, men så händer det något och allt ställs på sin spets och det visar sig att inget som sagts längre stämmer…

Jag har säkert förändrats till viss del på den här resan. Konstigt vore det väl annars. Men jag måste nog ändå säga utifrån mitt eget perspektiv(något partiskt dock) att jag fortfarande har kvar fötterna på jorden (trots svävandet bland molnen) och kan tänka hyfsat klart och inte göra allt för förhastade saker, som kan få mindre bra eftervärkningar. Även om allt egentligen är en enda stor eftervärk! Dessutom har jag slitit hårt för att allt ska flyta så smidigt och smärtfritt som det nu kan gå.

Vi pratade om pengar och tipsvinster här på frukostrasten, om hemska men tyvärr vanliga exempel på hur giriga och dumma folk blir när det handlar om pengar. Allt annat sunt förnuft läggs åt sidan och man får tunnelseende och ser bara en sak… högen med pengar, som man ändå aldrig innan har haft… och ALLA tycker att det är bedrövligt! Ändå kan det bli så.  Vi vet inte mycket om varandra och hur vi reagerar i situationer vi ställs inför… Ibland får man rannsaka sig själv bara och kanske fråga sig två gånger om det är så här jag vill att det ska vara.

Högt i tak...

Nej, nu pratar jag inte om lägenheten igen, även om det stämmer in på den också. Jag pratar om stämningen på jobbet och på gårdagens julbord. En lättsam stämning och lika lättsamma kollegor och högt i tak. Det underlättar… Skönt när man kan skratta ihop när det hoppar grodor hit och dit ur munnarna. Några av kollegorna som varit gifta många år sladdade in lite under bältet. Det tänktes för några sekunder nostalgiskt tillbaka till tiden då de kunde väcka varandra mitt i natten bara för att lusten föll på. Sedan konstaterade en av dem att han nu faktiskt uppskattar att sova istället… Illa! Haha…  Då  hoppade min groda ut och sa:  - ”Ja, jag har ju börjat om… så jag får vara glad om det blir lite sömn…” Jeeeesus…  Vet inte om jag var värst ändå, då jag också fick reda på av kollegan att deras säng nog behövde skruvas fast i väggen, så att inte barnen vaknar… Högt i tak som sagt!

Kl. 06.45 ringde min klocka idag… en hel timma försent. Undrar hur många här som tror att jag verkligen hade ställt klockan en timma fel idag, efter gårdagens kommentarer.

Julbordet på Åhaga var fint och välsmakande och showen var det bra ös på tyckte jag! Kul!

 

Senaste nytt...

…Så svårt att lämna sängen! Det är svårt i vanliga fall kl 6 på morgonen, men det blir inte precis lättare att kravla sig ur när det ligger en varm, gosig och kärleksfull man bredvid. Effekten blir att man dras närmare istället för att gå upp. Det löste sig idag med, men det ska bli skönt att få lite sovmorgon till helgen efter en fullspäckad vecka. Det har inte varit mycket vila. Sprang fram och tillbaka igår kväll, så nu är flyttkartongerna tömda. Allt finns utplacerat i skåpen och tänka sig… än finns det flera tomma skåp kvar. Resväskorna ska ner i källaren… Hoppas på att de plockas upp igen om inte allt för lång tid. …och så var det den där garderoben, som köptes till Ellioths rum för två år sedan. Det kanske går troll i den. Eller så var det meningen, som allt annat verkar vara, att den också skulle flytta och få bo på annat ställe.

Ikväll blir det julfest med jobbet och imorgon blir det antagligen en tröttisfredag till. Vi ska till ÅHAGA på Julbord och Show. Det blir skoj och gott får vi tro. Åker till mitt numera andra hem i Borås direkt efter jobbet och fixar till mig där. Skönt också att ha nära hem senare på kvällen. Dessutom kommer jag utifrån kylan och får krypa ner hos samma varma, gosiga och kärleksfulla man igen!

Första natten

Igår, efter en fullspäckad eftermiddag hämtade jag mina fina barn, så att de fick komma och se lägenheten möblerad och sova första natten. Nytt och spännande även för dem. Klockan blev ganska mycket innan vi kom i säng, men då somnade de fort och gott  i varsin ände av rummet. Kändes skönt! Jag slumrade till bredvid Thilde en stund och vakande strax efter kl 22.00. Så det blev inget röjt igår. Det får jag ta ikväll i min ensamhet, när de små hjärtanen blivit hämtade. Målet är att tömma flyttlådorna som står kvar. Och hitta plats åt alla prylar jag har. Liksom organisera lite, fylla alla skåp som faktiskt finns. Kan hända att jag kan orkar montera barnens garderob, men det är inte alls säkert. Att få denna kvällen att gå blir alltså inga som helst problem. Dock känns det redan tomt och konstigt utan mitt stora hjärta, på 1, 96... . Att någon kan kännas så himla självklar!? Det är rätt häftigt faktiskt… blir lika förundrad och glad varje gång vi kommer till den slutsatsen.

 

Ingen TV

Eller jo, en TV har jag. Det är bara det att det inte är någon signal från antennen, så vi har inte lyckats få igång någon bild. Märkligt nog försvinner kvällarna helt utan förvarning ändå. Igår fick vi besök av pappa, Helen och farmor, som så länge varit nyfikna på Anders. Vi fikade och hade trevligt och de var imponerade av lägenheten. Innan de dök upp fick jag in en säng till Ellioth och lite smått och gott, som mamma hade handlat åt mig på IKEA. Det är fortfarande smågrejer, som saknas. Men det är ju snart jul. Något ska man ju önska sig med!

Hur som helst, så är barnens sängar bäddade och det blev riktigt fint efter lite flytt runt, runt, runt med alla möbler. Hoppas de ska trivas där. Kvällsmaten intogs först klockan 22… Ja, det var ju det. Tiden…

Vad gjorde man förr, utan TV? Nu vet jag… :-P

 

På plats!

Frågan är om det inte var en av de allra sista pusselbitarna. Det Kan omöjligt vara särskilt många kvar på detta pussel nu. I alla fall inga så knepiga och svåra, som några av de senaste. Två nätter har nu sovits i nya lägenheten. Vi har sovit så gott så, även om de nya kuddarna var lite platta. Lätt fixat dock. Får köpa två till så att hela sängen blir full med goa kuddar.

Vi har burit och burit och plockat och grejat. Allt har flutit på oerhört smidigt får jag säga. Hade bästa hjälpen av mor, Bosse, bror och finaste älsklingen. TACK!

Det står flyttkartonger lite överallt fortfarande, även om det har plockats upp en hel del också. Känns redan rätt mysigt faktiskt. Adventspyntet är uppe och vardagsrummet var väl anpassat till de möbler jag har fixat.  Nu får jag försöka fixa i ordning i rummet där barnen ska bo. Än är det bara en hög med möbler utan någon som helst tanke. Det tål att tänkas på lite alltså. Jag ska hämta barnen imorgon kväll efter träningen, så att de får sova hos mig en eller par nätter. Liksom göra övergången lite smidigare. De är såklart nyfikna också.

Efter jobbet idag blir det mathandling. Äger ingenting där typ… Så back to basic. Mjöl, socker, kryddor…osv. Fattar ni vad mycket saker, som är så självklart att man bara har hemma!? När den shoppingen är klar så blir det lite ”stökeri” till i lägenheten och efter det kikar pappa, Helen och farmor förbi. Ännu fler nya möten idag alltså. Spännande, roligt och SÅ självklart!!!

 

Skumt!

Ligger just nu i badkaret och tinar frusna fötter och fingrar för sista gången. Det är väldigt mycket den här veckan nu som är för sista gången. Känns helskumt, precis som badet.
Allt har dessutom löst sig så himla bra. Husköpet går i lås om 40 minuter. Alltså kl 18.00. Men jag har sett att köparens lägenhet är uppsagd redan och dessutom gick besiktningen fint. En otrooolig lättnad!
Nu är det full fart framåt, mot dit siktet hela senaste halvåret varit inställt! Har dessutom inte träffat kärleken på 9 dagar.

En liten glimt från mitt nya kök får ni nedan, samt något så upphetsande som flyttlådor och så det skumma skummet förstås!

Fredagsfräckis

Ja, man blir som man umgås sägs det ju. Igår var jag med på ett julbord på Hotel Gothia. Det var en leverantör som bjöd. Det var riktigt trevligt och det bjöds på många skratt och en hel del under bältet. Jag är van jargongen och tål det mesta. Tur är väl det, annars hade jag fort lagt sordin på stämningen igår…

Det bjöds på en historia, som vi alla skrattade gott åt medans maten smälte.

Håll i hatten, här kommer den:

(Ber känsliga läsare blunda en stund)

 

”Ett gäng vänner satt och pratade om hur fattigt det var i deras familjer förr i tiden. Den ene försökte värre  än den andre övertyga om att de just i dennes familj hade haft det bedrövligt fattigt under uppväxten.

Olle sa: Kan ni tänka er, vi hade ingen bil och fick GÅ överallt.

Evert sa: Vi hade så fattigt att vi fick gå i trasiga kläder.

Rune sa: Ojdå, men vi hade det fattigare än så… På det lilla brödet vi hade, hade vi inte ens råd med smör.

Var på Karl säger: Herregud. Det var väl inte så farligt… Ni skulle bara veta så fruktansvärt vi hade det. Vi hade det sååå fattigt att stod inte kuken när man vaknade på julaftons morgon, så hade man INGENTING att leka med!”

 

Trevlig fredag everyone!

 

Saknade barn

Jag har svårt att sätta mig in i hur det kommer kännas. Att det kommer kännas är klart som sjutton. Det kommer vara urjobbigt, men Hur jobbigt vet jag inte än. Det får tiden utvisa.

För visst vill man ju kunna träffa sina barn mer än varannan vecka. Dock tror jag att de veckorna kommer kännas otroligt mer värdefulla och uppskattas väldigt mycket mer än vad tiden gör nu. Tiden med barnen uppskattas förstås ALLTID. Bäst att nämna, för att slippa missförstånd. Men kanske inte så mycket som den borde. Man tar de stunderna lite för givet nu tyvärr och hinner inte riktigt vara fullt närvarande. Så är det med mycket annat också… Det är först när man stöter på patrull, som man börjar omvärdera.

Det är jobbigt, men också ganska nyttigt att få sig en liten ”käftsmäll” emellanåt så att man vaknar upp till verkligheten.

 

En kvart av verklighet, som jag inte kommer sakna alls varannan vecka, inte för en sekund, (tror jag) är morgonbråken. Men den lilla söta tjejen(då monster), som utlöser dem, liksom hennes lika söta lillebror kommer jag såklart längta ihjäl mig efter! Men så vet jag att de kommer få en gladare, mer utvilad och närvarande mamma som orkar engagera sig mer när vi väl ses. Då känns det lite, eller faktiskt mycket bättre!

 

 

 

 

Jeeesus vad grejer!

Har plöjt igenom kökssoffan idag och sidovinden. I den senare står det kvar lådor sedan vi flyttade hit för 7,5 år sedan... Hittade en del roliga grejer, minnessaker. Fick ihop några kartonger igen.
Hittade bland annat mitt fotografi från 1998 när jag var med i Marks Lucia. Lite kul, mera minnen.
Ja det blir ett rejält träningspass för alla inblandade på lördag och spännande nya möten!

Då och nu:

Som en smörig dansbandsdänga...

…när den är som bäst! Om man lyssnar finns det en hel del riktigt bra texter. De är faktisk inte helt olika Country-texter, om än något mer förutsägbara kanske. Lika förutsägbar är melodin och upplägget, men ändå. Älskart!

Jag lever i alla fall nu mitt i den smörigaste, härligaste tänkbara dansbandslåten. Den med massa, kärlek, hjärta, ljumma nätter, kyssar osv… Och tänka sig, jag älskart!

Rätt vad det är så kanske till och med sjunger en helt egen :-)

 

Detta är en helt annan typ av dansband. Underhållande så att man nästan skrattar ihjäl sig. Fullt ös! Klicka på bilden, titta och njut…

 

 

Kan det vara meningen?

Ja jag tror det! Det måste vara så. Allting händer av en anledning.
En tanke som slog mig är det här med huset... Om allt går vägen sista biten med besiktningen, vilket jag ju tror så är allt klart kl.18.00 på fredag. Några timmar senare, på lördag morgon går flyttlasset. Snacka om vältajmat! Meningen, ment to be... Precis som kärleken. Allt faller på plats och kommer bli toppen. Det är också meningen.

Nödlån!

Det är väl en jävla tur att jag inte saknar 375 miljarder kronor, så som grekerna… Det hade förvisso kallats nödsituation. Men kan ni fatta hur mycket 375 mijlarder är?

 

Titta här så kanske ni kan få en liten uppfattning.

 

Hur länge varar 1.000.000.000 sekunder?

Jo ser ni, det är ungefär 31,5 år… ÅR! Det betyder alltså att för att ens kunna göra åt 1 miljard kronor behöver en person slösa och spendera 3600 kr i timman dygnet runt i alla dessa 31,5 år. Min gissning är förstås att man lever rätt gott på räntan, så det borde vara en rent helvete att lyckas göra åt den summan på en livstid.

Jag kan på det viset faktiskt också tänka mig att nödlåna 375 miljarder, bara en månad och sedan betala tillbaka varendaste krona + en slant i ränta, säg 1 miljard.

Vid en sparränta på 5%, som väl lätt borde gå att förhandla sig till blir det nämligen 1.562.500.000 kr i sparränta för bara en månad.

Vad säger ni EU? Har vi en Deal? Det kommer antagligen skita sig för Grekland ändå! Undertecknad är en klart säkrare affär och jag lovar då att yttra ett och annat gott ord om EU’s goda vilja tills min ränta är slut.

 

Ett fasligt rakande

Att vara kär är något alldeles fantastiskt, det vet nog de allra flesta och att Jag är det har nog inte heller undgått någon vid det här laget... Ljuvligt och underbart på alla sätt! Nästan...
Saknaden är jobbig, men jag kom på en grej till faktiskt. Det är inte så illa som det låter...men jag tänker på detta jäklans rakande... Haha! Jösses, det blir stubb direkt ju. Vasst, rivigt och eländigt... Ska se om jag kan ladda min maskin jag köpte i somras, nu när jag måste längta efter min kärlek några dagar och stubbet tillåts växa...
Lite manligt skäggstubb har jag dock inget emot alls!

Thilde gästbloggar…

TILL PAPPA FRÅN THILDE

PUSS THILDE PAPPA <3

bolebomp

prinsesa

kung

thilde

ellioth

god

natt

såvgot

pappa

"Så ska det låta"

Julbordet på Strandbaden i Falkenberg var helt ok. Maten var väldigt basic, men god. Efter allt man stoppat i magen hade de en liten show med tema ”Så ska det låta”. Det var lite av en pianoduell med matgästerna som medtävlande. En urna gick runt med lappar. Där på kunde det stå artist, årtal, musikstil och då skulle vi ropa vad som skulle spelas och sedan sjunga med.

När det drogs en lapp med ”90-talet”, så drogs det igång ett litet medley. Det började med Eurovisionsklassikern ”Oh ah, just a little bit” med Gina G. Då dök lite minnen och sedan också micken upp framför mig så det var ju bara att dra på i refrängen. Jag menar, Den kan man ju. Kul!

Det var en tjej också, som snodde micken från domaren och sjöng ”Sånt är livet”… Jätteduktig. Sedan drog de upp en tjej från personalen, som rev loss ”Proud Mary”. Det var en trevlig, lättsam underhållning.

 

Angelica Alm från just ”Så ska det låta” var den ena pianisten.

 

 

Tillbaka på hotellrummet var jag strax efter midnatt, efter att ha stått ut en stund med musiken från med måttlig DJ. Han fyllde dansgolvet ibland, för att låten efter tömma det precis lika fort. På hotellrummet blev det God Natt efter att ha spanat på avsnittet av ”Så mycket bättre”.

 

En liten krumelur...

…som ibland inte liknar någonting alls. Denna krumelur kan vara avgörande i många sammanhang. Jag pratar om namnteckningen! Hur kan några streck, som allt som oftast inte går att tyda vara så otroligt viktiga.

När vi sätter våra namnteckningar på ett papper idag, så betyder det att vi har sålt vårt hus och att köparen helt plötsligt är skyldig att betala oss en jäkla massa pengar.  Samma grej är det när det gäller skilsmässa… två underskrifter, sedan är man inte längre gift. Det är rätt fantastiskt och smått otroligt… att bläcket i en penna kan binda en juridiskt vid en himmelens massa grejer och sedan lika fort lösa upp något annat.

Det blev mycket riktigt ett besök på Gekås igår efter en mysig lördag på Falkenbergs Strandbad. Vilken otroligt tilltalande inredning de hade i lobbyn. Jag bara gick runt, var helt såld och sög in atmosfären medans mamma löste incheckningen. Engelsk stil, ljusa tyger och mörkt trä. Det hängde strategiska lappar med varifrån möblerna kom, dock vet jag inte om det var lika smart av dem att hänga prislappar med!? DYRT!  Och efter trippen till Ullared har jag absolut inte råd... Det blev mycket bra-att-ha-grejer igår. Allt ska rakt in i lägenheten. Flyttlasset går ju på lördag! Tjohooo….

 

Får nog tänka om…

Jag pratade just med mamma. Imorgon förmiddag bär det av. Niiiice…

Dock vet jag inte riktigt hur jag har tänkt med Gekås-shoppingen!? Vi ska nämligen åka fyra personer i mammas, ganska lilla bil. Alla ska ha med sig ombyten och grejer till kvällen. Alltså troligen varsin mindre väska… Har själv undrat hur vi ska få plats med DEM i bilen…

Så hur fan tänkte jag då när jag skrev min långa inköpslista? Själv har jag nämligen igen aning!? Något ska väl ändå få plats. Jag får helt enkelt “lura” till mig plats, med hjälp av en stor väska, som bara ligger lite packning i. Då kan jag stoppa allt jag handlat i väskan. Problem solved!

Helgen!

Tjoho! Nu är lönen på kontot! Bästa att titta en extra gång på siffrorna, eftersom pengarna snart är ett minne blott… Mycket ska fixas och grejas, dubbelhyra några månader för mig, eftersom jag flyttar innan huset är sålt. Smällar man får ta. Den här helgen kommer också hjälpa till att gräva ett hål i plånboken, eftersom det antagligen blir ett besök på Gekås på söndag. Har skrivit en ganska så lång lista med saker som jag vet att jag behöver köpa. Jag är i och för sig inte jätteorolig över ”hålet” eftersom jag har haft några månader på mig att förbereda mig.

Sedan kommer det säkert bli en ny, minst lika lång lista efter flytten, när jag kommer på saker som jag inte hade en aning om att jag faktiskt behöver. Bättre det än att köpa saker som jag tror att jag behöver, men aldrig kommer använda. Man lär sig allt lite av varje genom livet. Både små och stora saker. Sedan julklappar! Ja jäklar, JULKLAPPAR! Har inte riktigt hunnit dit i tankarna än.

Nog om shopping, som i och för sig kan vara nöjsamt emellanåt. Imorgon förmiddag ska jag göra något som inte har hänt sedan jag flyttade hemifrån typ. Bara umgås med mor (+sambo) & bror... Jag och lillebror blir utbjudna på julbord med övernattning, på Hotell Strandbaden i Falkenberg och ska bara ha det trevligt, lugnt och skönt. Det blir en perfekt uppladdning inför en intensiv vecka, där antagligen allt kommer ställas på sin spets men också förhoppningsvis lika mycket falla på sin plats helt och hållet.

Första julmaten för mig också föresten, om man bortser från mackan jag åt här om kvällen med rödbetssallad, prinskorv och köttbullar… Hmm.

Innan helgen startar blir det maxat fredagsmys med barnen. Klurar lite på vad vi ska hitta på för mat och mys idag. De kanske vill göra chokladbollar?!  Men vad vill jag göra? Vad ska ni göra?

 

Vågade inte säga något...

Hemska tanke, men jag vet samtidigt att jag undvek en av dagens värstingfighter och att det ändå ordnar dig. När jag parkerade bilen utanför skolan flashar det förbi en bildsekvens framför ögonen… Det är när jag 15 minuter tidigare hämtar ett grönt äpple ut skålen på köksbordet, lägger det på hallbordet och sedan åker hemifrån utan det. Nu ligger det ensamt där och Thilde har inte med sig någon frukt idag. Hade jag nämnt detta hade det blivit fullständig panik. Nu lyckligt ovetande ända fram till fruktstunden kommer hon ha en lättare, roligare morgon, precis som jag. Dessutom blir hon nog inte utan. Skolan har frukt.

I eftermiddag är det utvecklingssamtal för lilla stumpan, som nog håller på att utvecklas alltid… Jösses! Hoppas det går fint.

Nope, någon kris är det inte!

Eller hur vet man - egentligen?

Det enda jag kan säga i så fall är att: Känns det så här att ha en kris, så krisar jag mig mer än gärna genom resten av livet!

Näpp, KÄRLEK är det! En sån där ”Äckel-ment-to be-kärlek” Helt Underbar!

Citerar några textrader från just kärleken:

”Hålla dig, krama dig och säga sånt som bara sägs på film.

Men ändå…Det är sant.

Värma dig och om du vill kan vi ligga här som våran Gud har gjort oss,

Det är sant

Allting som du ser är sant”

De fina barnen!

Vab idag. Hostig Thilde. Ellioth valde att stanna hemma han med. Mysigt. En värdefull bonusdag.
Frukost framför TV:n och spelspelande. Jag och Thilde gar haft några ordentliga duster idag, men det kändes så skönt när de gick över och vi kunde mysa och kramas framför Nils Karlsson Pyssling och att det faktiskt fanns TID till det!
Passade på att ringa försäkringsbolag och fixa lite med... Bläää, men gott att få ordning på det... Nog om det. Nu är det Natti!

Vill åka på semester!

Tänk om det ändå vore juni nu, ljust och skönt och massa härliga dagar med sol strax runt hörnet och Semester! Drömmer mig bort. Jag skulle behöva semester när detta året är slut. Det har verkligen varit kontrasternas år. Det svåraste och samtidigt bästa på länge!

Mental vila, spa för själen och kroppen vore inte dumt. Får hitta på nåt!

24 grader...

Jajamensan, det har jag nu och jag är INTE på semester. Tyvärr!

Fatta så gott det hade varit om det var solen som värmde till den temperaturen istället för pelletspannan på jobbet. Inne på mitt kontor har jag nu 24 grader. Jag, som inte är så hemskt frusen av mig, förutom om fingrar och tår när jag är utomhus på vintern. Det blir lite jobbigt varmt då, även om jag mestadels sitter stilla.  Särskilt om fötterna som dagen till ära och många andra dagar så käckt är instängda i ett par stövlar. Tilläggas bör väl att jag inte har något fönster att öppna på mitt kontor.  Jag har skruvat och grejat med termostaten som sägs höra till mitt rum och nu vred jag ner till det lägsta… Med risk för istappar och fastnande fingrar i frostiga metallföremål imorgon… Lite vågat, I know!

Återfall!?

Tänk vad mycket förväntningar man har inför helgen när man åker hem från jobbet på fredagseftermiddagen. Två hela, härliga, lediga dagar framför sig. Hur gott som helst. Jag kan meddela för dem som inte redan vet, att det faktiskt är måndag idag igen, redan!

Vad hände? Helgen bara flög förbi. Hann jag något då? Jo då, rätt mycket faktiskt. Först regelrätt fredagsmys följt av en lugn, skön förmiddag hos finaste i Borås. Hem till finaste barnen sedan, fixade lite lunch och lagom efter det dök min mor och sambo upp och fikade med oss. De hade med sig flyttlådor till mig. Jag behöver verkligen dra igång med packandet nu. Den här veckan får allt gå i det tecknet, eftersom kommande helg är fulltecknad och sedan är det bara en vecka kvar! Herrejösses… Kläder, sängkläder, handdukar står först på packlistan.

Igår var det städ och röj hemma… jag höll mig undan det mesta, eftersom det inte var jag som bjudit till kalas, och för att jag inte heller skulle vara med. Jag lämnade först Ellioth på ett barnkalas på förmiddagen och sedan blev det ett återfall, eller kanske mer ett återbesök i Borås för lite musik och textskriveri mitt i söndagsmyset. I fem timmar var jag där, det kändes som 30 minuter! Har man trevligt då?

Återfall kanske är en bättre benämning ändå… för det handlar helt klart om ett slags beroende!

Herr Åkesson

Jag önskar att det vore vinet Åkesson jag tänker skriva om nu, men icke!

 

Undra om han och resten av hans partikamrater sover gott om nätterna nu? Hoppas inte!

Det lustiga i sammanhanget är att det är de själva, som gräver sin egen förhoppningsvis djupa grav. Med åsikter, som inte är av denna värld så kommer det tillbaka och biter en själv i arslet rätt vad det är.

Låt dem prata på… Snart ”försäger dem sig”. Det är väl det som hänt nu, rätt rejält också. Vidrigt!

 

Här är ett citat från en nynazist i ett svt-sänt program. Det talar väl sitt tydliga språk om hur lite som finns innanför den rakade skallen.

”Jag vill flytta till ett land där de inte tar emot invandrare”  Stort Lycka till, säger jag!

 

Missade allt!

Förstod efter flitiga statusuppdateringar på Facebook igår att Zlatan måste varit något alldeles extra under gårdagens match. När jag sedan hör på radion idag att han gjorde samtliga av Sveriges fyra mål och det sista under en flygtur, så måste jag säga att även jag blir imponerad av den mannen och tyckte att det var lite synd att jag missade allt. Han fick Guldbollen igen på årets fotbollsgala och många tycker att det kanske är dags att ge den till någon annan. Men, så kommer motfrågan: Finns det någon som ens är i närheten av Zlatan? Tydligen inte…

Nog med fotbollssnack! Det är nog ett av de sista ämnen jag trodde skulle tas upp här i bloggen.

Nå väl… Tankarna uppfylls nu av kärleken och planer inför vårt fredagsmys. Företeelsen har ju fått en lite annan innebörd den senaste tiden, vilket är helt underbart! Funderar lite på vilken mat vi ska laga och mumsa i oss, samt vilket vin vi ska smutta på och umgås kring. Egentligen spelar det mindre roll. Knäckebröd och vatten skulle funka, eftersom sällskapet är top notch och njutbart i sig!

Hittade lite i gömmorna.

Sånt som inte plockats upp ur flyttlådorna sedan vi flyttade hit. Kanske finns en hel del bra-att-ha-saker där, som jag hade glömt!
Som gamla, roliga spel!

Omväxling förnöjer

Ja, ganska ofta åtminstone. Vissa saker vill man ju i och för sig ska vara precis som de alltid har varit. Tänk bara på det där med vilken stol du sitter på när du äter, hemma eller på jobbet… Varvar du, eller blir det alltid samma. Finns fler grejer. Vi är ju vanemänniskor och har svårt att bryta mönster, vilket gör att vi ibland ”fastnar”. Oftast händer absolut inget om man till exempel byter plats. På sin höjd kanske man vidgar sina vyer och ser rummet ur ett nytt perspektiv eller får en frågande min från den som brukar sitta på den stolen… haha… Testa!

Idag har jag hur som helst fått lite omväxling. Ett par timmar i bil till och från Göteborg. Till Angered närmare bestämt. Anledningen: En mystisk låda, som skulle räckas över personligen till mottagaren. Spännande va!? Innehållet var så upphetsande som plåtbitar som skulle ytbehandlas. En akutgrej. Imorgon blir det nog ett nytt äventyr. Väldigt likt dagens.. Samma låda ska hämtas och köras tillbaka!

Det man lovar ska man hålla...

Ni kanske minns att jag för snart ett halvår sedan nämnde något om att visa mina studentbilder!? 12,5 år gamla. Jag fotade ett när jag var hos farmor sist! Det är Pre-rynkor och sömnbrist från småbarnsåren.
Men ett löfte är ju ett löfte... Så varsågoda!

Bryta ihop lite...

Efter den här morgonen, som urartade fullständigt ville jag bara åka hem och gråta en stund för att orka med dagen. Men, det går ju inte. Jobbet väntade idag med, även om jag kom sent.

Det var en lugn morgon idag ända tills vi var halvvägs in i lämnandet. Då kom 6-åringen på att hon ju MÅSTE ha sina vantar just precis NU, där hon stod, där och då! Mitt på gången mellan bilen och dagis! Eftersom vantar är ett kapitel för sig, så hittade jag inte gårdagens par hemma innan vi åkte, men visste att hon hade varmare i facket på skolan. På väg från dagis till skolan sedan, en knapp kilometer, så höll hon nästan på att sparka sönder inredningen i bilen, i alla fall min stolsrygg, samtidigt som hon nog spräckte mina trumhinnor med sitt vrål och skrik. Bara för att jag inte stannande mitt på vägen, så att hon kunde leta i  sina jackfickor efter vantarna. Vi letar när vi kommer fram, tyckte jag.

Väl framme totalvägrar hon att gå ur bilen och bara vrålar. Tror nog att hon här till och med har glömt bort varför hon är arg och ledsen. För att hon ens ska höra att jag pratar med henne, måste jag ju tyvärr också höja rösten… Till slut fanns tyvärr inte mycket att göra än att bestämt  lyfta ur henne och ställa henne på marken. Färdigdaltat! Pust och stön.

Sedan blev det till att dra och styra henne i rätt riktigt. Inte det lättaste när det skriks och kämpas emot allt vad det går. Hoppas inte allt för många såg och hörde oss! Till slut fick jag nog. Tog ett stadigt grepp om henne, jympapåse, skolväska, frukt och gosedjur och bar henne, trots ivrigt sprattel fram till dörren. Givetvis gick hon inte med in…  My God!

När ska det sluta? Man känner sig verkligen helt bedrövligt kass efter dessa bråk, som ju inte ens handlar om stora saker som miljö, världsfred eller pengar… Utan idag om VANTAR!

Skönt när man bara får prata på…

Mycket prat nu… ni som känner mig vet, att DET kan jag. Nu handlar det dock om prat med allvarlig ton. Först igår hos mamma och nu alldeles nyss under det dagliga samtalet med hjärtat. Jag vältrar mycket och ibland om och om igen, både för att försöka förstå mig själv, vad som ska hända, hur andra tänker och hur saker och ting kan komma att fungera närmaste framtiden. Många har ju varit i samma sits och känner igen turerna hit och dit… Får man säga att det är skönt, trots att det ju förstås är tråkigt att någon alls ska behöva gå igenom något sånt här. Men ibland blir det ju så, det är svårt att stoppa.

Det jag dock vet själv är att det kommer bli bra! Det är en lättnad utan dess like.

Experimentera lite...

Fy! Idag var det segt. Usch för att behöva kliva upp innan kl 06.00, när det dessutom är så jävla svart ute att man inte ser någonting. Nu skulle jag behöva lite extra energi inför kommande upptåg. Funderingar finns på om man åtminstone skulle testa de där mest självklara grejerna, som lite C-vitamin i form av frukt och sedan ge sig ut i alla fall fem av lunchrastens 30 minuter för att fånga en liten dos av dagsljus. Göra, som ett litet experiment av mig själv.

Nu är apelsinerna billiga va!? Kanske borde köpa ett antal kilon och pressa juice av och kicka igång mig själv och dagen så.

Testing testing!

Lite blogg

Borde vara supertrött, men det var svårt att slappna av helt ikäll efter en stundtals småhektisk dag.
Kl.10.00, eller mer 10.11, efter lite irrande i Tranemo kunde vi, jag och Anders kånka ner två soffor från tredje våning i ett hyreshus. Tur att man har lite flås och fick sådan god hjälp!
Det blev några sköna, lugna timmar i Borås efteråt, med plock i låtar, prat, skratt och sedan lite god Thaimat på det!
Där efter började stressen. Åkte från Borås 17.00. Bytte snabbt om hemma till träningskläder, glömde skorna, körde pass, åkte svettig och go hem till mamma, lastade av sofforna och fick en bra pratstund. Hemma 20.45. För sen nattning av stumpa, lämnade sedan tillbaka jobbets bil efter tankning och sedan äntligen hem igen till duschen. Landade i soffan 22.30. Kikade på Solsidan och försökte komma ner i varv. Nu har jag förflyttat mig till sängen... Släcker strax. Ska bara berätta också att jag, barnen och bror hade en trevlig Fars dag-kväll hos pappa och Helen igår med fantastisk god mat, as always!
Nu, några bilder från helgen, bara för att...
Natti natti

Hur är det möjligt?

Jag slutar kl. 14 på fredagar och ändå är jag inte hemma förr än närmare 17…precis som alla andra dagar. Kan det kanske bero på att man sparar alla ärenden till just den dagen, när man har tid.

Snabbt som attan svischade jag genom ett par butiker och inhandlade två presenter inför morgondagen. (En tredje fick jag så snällt hjälp med igår )Sedan hämtades Thilde, som ju “bara” skulle rita något på Smartboarden på fritids innan hon kunde följa med. Det resulterade i att vi kom en kvart försent till dagis. Tur att de inte hänger på låset och vill hem då. Jahapp, det var det! Vidare till mataffär och så  inhandlades lite fix och pyssel som barnen grejar med som förhoppningsvis blir käcka presenter till Fars dag. Mycket att ha i huvudet. Hela det ärendet tog en timma + moms…Nu äntligen är vi hemma och fredagsmyset kan starta. Tänkte korka upp en flaska rött och käka lite tapas, kex och ost.

Har blivit lite småsjuk på fina grejer till lägenheten nu och inser att ett besök från programledarna i Lyxfällan är farligt nära! haha  Soffa, hämtas på söndag… Har hittat ett jättefint soffbord med, och en adventsljusstake och en matta och en…. kan hålla på lääääänge. Nähäpp… Fredagsmys!

Under tiden detta blogginlägget skrevs har barnen fixat klart och redan gett bort Fars dag-presenterna. Effektivt!

Så gött...

…att få torsdagsmysa hos kärleken!

…att det är fredag och att jag slutar tidigt!

…att fredagsmysa med barnen ikväll.

…att jag snart ska flytta in i min fina lägenhet!

…att jag ser otroligt ljust på framtiden!

…att jag får hålla på med musik, som jag älskar även om det än är i liten skala.

 

Det enda som inte var så gött, var när klockjäkeln ringde kl 04.58 och man bara ville gosa in sig mer än nånsin i den varma famnen bredvid och stanna där.

 

Men så gött…

…att jag han gosa lite i alla fall!

 

Ditt bästa lunch/middagstips?

Alla har vi väl ett sånt, eller?

Denna ständiga fråga: ” Vad ska vi äta idag?” Oftast är det roligt att laga själva maten, om man bara har klart för sig vad och vetskapen om att det kommer bli gott när man är klar.

Vad gäller dessa matkassar, som man kan få hemkörda till dörren… Sparar man verkligen tid på dem?  Eller är de endast till för inspirationen?

 

Jag tänker såhär: Kommer jag bara på vad jag ska tillaga, så tror jag att det går både fortare och lättare att fixa allt själv. För du får ju faktiskt inte ALLT i den där kassen. Vissa basvaror och kryddor räknas med att man har hemma. Likaså allt som hör till frukostmat och mellanmål. Alltså behöver man hur som helst åka till affären och handla minst en gång i veckan och då känner jag att jag lika väl också kan handla resten när jag ändå är där. Skriva veckomatlista och hålla sig till den tror jag är modellen för att spara både tid och pengar. Byt receptidéer med vänner och bekanta istället!

Därför tänkte jag att vi kunde samla ihop några vardags- och/eller helgfavoriter här.

 

Ska vi ha några kriterier också kanske? I alla fall på vardagsmaten… Säg max 30 minuter från kylskåps- och skafferiöppning tills det ligger färdiglagat och varmt på tallriken. Lite rutin och planering i köket kan dock krävas. Så att man till exempel synkar riskokning med resten… Ja ni  fattar!

Shoot!

 

Här är ett av mina, vardag som lyx!

 

 

 

Första spelningen bokad!

A Dreamers in…

Ett trevligt, litet ställe där man liksom bara kan välja en dröm, vilken man vill, från menyn när man har vägarna förbi. Låter väl bra? Tycker vi med!

Drömmar måste man ha, stora som små. Sedan hoppas vi ju också att detta bokstavligt talat just LÅTER bra och att vi kanske kan uppfylla några.

Jag nämnde ju konsert i förra inlägget. Under dagen har det minsann bokats in en spelning på Blue Velvet, Kulturhuset i Borås. Vi börjar i lite mindre skala... hehe

Ungefär samtidigt som ljuset kommer tillbaka in i våra liv är det dags. Jättekul och nu pirrar det även lite på det sättet. Gott!

En del att fixa med, skriva och färdigställa. Men det är roligt ”jobb”. Lär återkomma fler än en gång i ämnet! Iiiiiiihaaa…..

Robbie Williams

En entertainer ut i fingerspetsarna. Minns så väl när jag fastnade framför TV:n för ett helt gäng med år sedan nu. Det var en intim konsert/tv-inspelning där han stod på en liten, rund scen i mitten med publik på små läktare runt om. Han hade med sig sitt korta mickstativ och han var bara såååå bra. Jag bara satt och njöt och tog in.

Sedan undrar jag hur jag tänkte när jag inte gick på konserten han hade i Sverige senare!? Men nu idag släpper han ju en ny skiva. Har just startat den på Spotify och hoppas att han levererar, som vanligt. Singeln, Candy känns lite kul och är resten av låtarna i närheten, så kan det bli riktigt bra.

Kanske kan bli konsert i sommar med lite tur. Och skulle det inte bli så, så kan jag lova att sommaren blir toppen ändå, bästa på länge. Jag och Anders kanske ordnar en egen, liten, intim konsert med ”A dreamers in” om man får fortsätta drömma lite och det får man.

Oj oj oj...

Efter halsont i nästan en månad till och från, så var det dags för träning UTAN halsont. Vilken befrielse. Glad i hågen, tänkte jag: "Nu jävlar!"
Laddade stången som aldrig förr, nästan så jag ångrade mig lite precis innan vi drog igång. Men det gick. Det gick bra! Ibland måste man testa. Oftast går det ju bra! Vad det än gäller. Våga prova, annars har du ingen aning och får leva ovetandes. Booooring!
Inväntar åter träningsvärk. Skönt när det känns att man lever på både utsidan och insidan!

Vem ska ha TV:n?

Nej, vem sjutton ska ha TV:n? Vi har pratat lite i omgångar om vem som ska ha med sig vad från huset. Det är ju snart, 4 veckor! Jag hoppas verkligen att det kommer gå smidigt och att vi båda använder sunt förnuft.  Hela tiden ge och ta och inte bli gniden, för det förlorar man nog dessvärre mer på i längden än vad man kanske sparar i kronor och ören. Bara båda tänker så. Än känns det ok, men vi har också bara skrapat lite på ytan.

En tanke dock som slår mig i allt detta är hur det oviktiga helt plötsligt känns väldigt, väldigt viktigt. Jag tänker likadant emellanåt. Ta TV:n som exempel… Ingen livsviktig pryl, men den används i och för sig flitigt dagligen. Men det går att klara sig utan några dagar eller veckor och kanske till och med månader. Sedan också med ett begränsat kanalutbud. Hemska tanke… Men det GÅR. Man överlever. Det är inte viktigast.

Anledningen TROR jag är att det är det enda än som faktiskt går att ta på. De stora prylarna man ser varje dag. Resten, i skåp och garderober hör än så länge till en lite annan värld. Likaså känslorna, som antagligen kommer dyka upp. De vet man än inget om.

Hur som helst, vet jag att det kommer ordna sig och svaret från frågan ” Vem ska ha TV:n?” är: Jag!

Varannan vecka

Det är vad som väntar när "mitt nya liv" startar om några veckor bara. Lite klyschigt kanske, men det är så det känns och är. En Stor omställning såklart för alla inblandade. Det kommer vi inte ifrån, även om det är ofrivilligt för vissa. Det var ju trots allt jag som startade karusellen...
Lite planering där kvarstår.

Det blir till att rå om barnen och mig själv till max just varannan vecka och sedan givetvis också vårda det nya fina på bästa möjliga, kärleksfulla vis, så att alla mår bra och trivs.
Det har gått fort, jäkligt fort! Men det känns rätt, lika jäkla rätt! "Mitt nya liv"

Telefonförsäljarna...

Nyss.

-          Hej! Simon heter jag och jag ringer från (hörde inte ens namnet) och jag söker er Elansvarig.

-          Hej. Någon direkt elansvarig har vi inte. Vad gäller det?

-          Jo, vi är ett företag som bevakar elavtal och ser till att man inte betalar fel eller för mycket till Elbolagen.

-          Ok. En sådan tjänst har vi redan, så det är inte intressant.

-          Jaha, när gjordes det en elrevision senast då?

-          Det var i våras.

-          Aha, knappt ett år sedan då alltså!? (Snille)

-          Precis!

-          Ok. Skillnaden mellan vårt företag och andra sådana företag är att vi även hittar de felen som andra inte hittar och vi hade en kund förra året, som fick tillbaka 59.000 kr. Vi skickar ut en Eltekniker som på plats kontrollerar fakturorna. Så jag tänkte på onsdag 7 november, kl 11. Passar det?

-          *skratt* Eeeh… Nä, det gör det inte. Vi har som sagt redan ett avtal med ett annat bolag där. Så detta är inte intressant.

 

Herregud… jag har slutat bli förvånad över olika tjänster och typer av försäljningsupplägg som stackars säljare har när de ringer.  Jag som exempel blivit erbjuden värdecheckar på Systembolaget (!) för en marknadsundersökning vi inte ens svarat på… Tackade Nej!

Den här smådryga killen ringer nog inte tillbaka än på ett tag i alla fall. Däremot har jag två riktigt  ihärdiga tjejer från E-on och Vattenfall, som ringer och följer upp VARJE vecka om jag läst igenom deras mailade information och de senaste sex veckorna har jag haft samma svar. – Nej tyvärr – det har inte prioriterats.  Fortfarande lika glada i andra änden önskar de trevlig dag eller helg och meddelar att de återkommer igen om en vecka. Måste medge att jag är lite nyfiken på hur länge de orkar hålla på…

Så blev det!

Visst blev dagen och kvällen igår precis som jag trodde, eller förresten ännu bättre... Typ tre gånger...:-)  Näää, mer faktiskt!
Fick shoppat mig en ny jacka, i Knalleland. Det gick snabbt och lätt. Sedan sprang vi på den andra körtjejen från vårt framträdande på Stora Torget i somras.Trevligt!  Efter det blev det lite fika med.
Tiden ruuusade som vanligt och vips var det söndag.

Idag har jag och barnen och bror haft lite kvalitetstid med mor + sambo. Bowlat och ätit massa god mat. Nu är man laddad för en ny vecka. Trevlig sådan allihop!

Lite bilder från dagen:

 

 

 

På väg mot en helt underbar dag!

Fantastiskt att veta det innan dagen knappt ens börjat!

SOS! Vad säger han?

En av de bästa och roligaste svenska filmerna tycker jag!
Kan nästan varenda replik, om det nu verkligen inte är Alla!
En må-bra-film som gärna rullar om jag är hemma sjuk. Mest för att jag kan lyssna mig igenom filmen och ändå liksom se den. Den har etsat sig fast. Det börjar nu i TV4Film.

Som repliken till den bifogade bilden... Vad säger Arne? Nån som vet?

Morgonduschen...

God morgon!?

Jag är ingen morgonmänniska, har aldrig varit. Inte så att jag är tjurig och grinig. Det har jag heller aldrig varit. Det är bara det att det är så förbaskat gott i sängen just på morgonen att steget att verkligen resa sig och kliva upp känns otroligt tugnt. Så fort jag sedan är uppe är jag vaken och igång. Inga problem. Det är en tröskel som jag bara måste över först.

 

Väl uppe, så traskar jag ner till duschen för att piggna till. Där är vattnet så fantastiskt varmt och skönt att jag fullständigt fastnar. Tiden stannar på något vis. Sååå gott. Samma tröskel dyker upp, men nu måste jag över den för att aktivt vrida av duschen. Skitsvårt när något är så underbart.

 

Ni som såg  ”Fråga Olle” igår och hörde Regina Lunds uttryck om att hamna "in The Zone”, bara vara och njuta i situationen och släppa allt annat runtomkring, kanske förstår.  Nu pratade de inte morgondusch i programet, ganska långt ifrån men den känslan känns igen även där.