Hela påsken har varit så härlig, bästa påsken på evigheter rent vädermässigt. Underbart. Synd bara att den skulle sluta med ett praktgräl med Thilde, snart 5 år…
Fy fasen… Hur sjutton hanterar man när någon skrattar och hånflinar och testar en??? Detta var vid eller egentligen efter läggdags. Patrik hade redan lagt barnen (under stor protest från Thilde) när jag kom hem från träningen. När jag kom smet han och kollade en som fiskade här i närheten. Thilde ropade på mig och sedan var det kört. Vi höll på i en timma.
Först pratade vi en stund och allt vad frid och fröjd. Men sedan när jag skulle säga godnatt började hon. Hon vred och kastade sig runt i sängen allt för att jag inte skulle kunna krama och pussa henne. Så då går jag, eftersom jag hatar sådant krångel - säger godnatt och stänger dörren. Då bryter det ut… Ett illvrål från Thilde att jag måste komma igen. Jag vänder, frågar vad hon vill – hon flinar, säger “dumma dig”. Jag protesterar och säger till henne, då slår hon mig på armen… Jag går ut, Thilde vrålar och hänger efter… Vi vänder och börjar om… om och om igen…mitt tålamod tryter…
Mycket rop och skrik… efter en stund kommer tårarna. Fy, ibland bryter man ihop lite…
Jäkla unge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar