Vädret skiljer sig...

För sex månader sedan var det så långt ifrån vinter och kyla man kan komma. Det var den 8:e juni och en fantastisk varm och underbar sommardag... det var inte bara solen som värmde utan också leenden och blickar från min blivande fästman. Efter midnatt, på "vår dag" den 9:e juni bytte vi ringar.
Det värmer verkligen att tänka på det nu när vintern är här.
Hela helgen har gått i passa-på-att-mysa- och fylla-på-batteriernas tecken. Det behövdes efter en fulltecknad höst.
Fika, god mat, vin, några filmer... ja att bara vara ibland är sååå skönt!

Så tacksam!

Igår, hade jag planerat sedan några veckor att jag skulle gå på en Friskiskollegas pass. Vi har haft som uppgift att utvärdera varandra och varandras pass. Det var ett trevligt pass och det kan jag absolut tänka mig att gå på fler gånger. Kanske kan jag till och med få med mor + sambo på det.

Passet började 18.30, så jag hann hem en sväng innan. Väntade på älsklingen, som dök upp bara en kvart innan jag var tvungen att åka. Bara för att sedan vara så otroligt gullig att fixa maten tills jag kom hem, egentligen alldeles för sent för att äta… Men så tacksamt och så otroligt lyxigt och gott att få färdiglagad mat när man kommer hem, trött och hungrig. Värt massor!

Det har varit fulltecknade veckor, med tre spelningar bara den senaste. Det har varit superskoj och vi har fått många positiva ord. Nu tar vi julledigt ett litet tag för att sedan ösa på igen nästa år. Nu blir det fokus på julmys och firande. Ligger lite efter i planeringen känner jag, även om det inte är någon panik ännu. Det ska nog hinnas med att både handla julklappar, göra julgodis och fixa gran innan julen drar igång. Det blir tjuvstart på julen på torsdag, då årets julbord går av stapeln.

Ett spel...

Inte likt något annat egentligen. Man har ingen aning om man sitter på trumfkortet, eller om det är någon annan som gör det. Man vet bara vad man själv vill. Tyvärr…

Ja, eller kanske är det lika mycket på gott som på ont. Jag pratar om att leta hus och eventuell medföljande budgivning. Eftersom man inte har bassänger med pengar att ösa ur, så får man hålla sig inom en viss prisklass. Där i den prisklassen ligger de flesta andra också. Detta gör ju att man sällan är helt ensam om att titta på eller gilla ett visst hus. Det är otroligt spännande, men samtidigt rätt stressande.

Vi tittade på ett mysigt hus i helgen som gick. Ett hus vi visst skulle kunna tänka oss, men som ändå inte riktigt stod Marie och Anders på. Vi väljer att stå bredvid och titta på den här gången… Budgivningen har redan börjat. Spännande.

På lördag ska vi titta på ytterligare ett… Det känns spontant bättre än det vi såg i helgen. Bättre och större, men dyrare… Såklart. Alltid är det nåt. Vi får se hur känslan blir när vi är där och om vi ska lyfta luren till banken och smila upp oss lite extra efteråt…

 

Luften darrar...

Visst har vi alla varit med om  att det ”klickar” bra med andra människor. Ni funkar bra ihop och förstår varandra rätt bra. Just dessa människor är de du har valt att ha i din närhet och som du väljer att umgås med och lägga tid, tankar och kärlek på. Det är väl härligt och känns helt naturligt.  Vi alla, utstrålar något,  Något som inte riktigt går att ta på, olika energier, som letar efter varandra.

Det finns faktiskt energi, som går att känna eller ta på. Energin mellan två människor som VERKLIGEN klickar! Den kan till och med vara så stark att andra runt omkring kan känna den vibrera. Här om dagen kände jag en hettande, fysisk värme bara genom att vara riktigt, riktigt nära min kärlek. Så häftigt! Genom en utandning kände jag hur luften, som fanns mellan oss blev så otroligt varm, att den nästan darrade och brändes. Amaaaazing!

 

Alla fina ord...

Ibland sägs saker mest bara för att… För att det hör till. Kanske inte direkt för att man menar det, utan för att det är en del i det så kallade ”sociala spelet” .

MEN, så finns det precis raka motsatsen. De fina, äkta orden i både tal och skrift, som verkligen betyder något för både avsändare och mottagare. Igår kväll blev jag förflyttad ungefär 1,5 år tillbaka. Till den mest kärleksfulla mailkonversation man kan tänka sig. Jag blir helt varm och kan verkligen inte sluta le. Ögonen tåras och jag känner mig så otroligt lycklig lottad. De orden, för att beskriva alla himlastormande känslor är verkligen precis lika sanna idag. Jag skriver under på, och står för vartendaste litet tecken! Det känns så underbart!

Lite Boozt...

Vem behöver inte det!? Jag och Anna hade bokat en dag på ett event i Falkenberg. Boozt. I går var det dags. Lite lagom trött efter fredagkvällens musikquiz med älskling, mor och Bosse på Kinna Stadshotell gav vi oss iväg efter intagande av frukost. 165 tjejer hade samlats. Sponsorer hade utställning och hade fixat välfyllda goodie-bags. Kul! Vi hade bland annat en härlig stund på Standbadens spa. Senare väntade röda-mattanfotografering, trerätters och underhållning. Underhållningen började sämre än halvdant tyckte jag. Nästan så jag satt och somnade. Men i andra akten hände grejer. Energiknippet LaGaylia Fraiser med den gudabenådade rösten entrade scen. Då jäklar!

Sedan var det dags att köra hemåt. Släppte av Anna i Kinna och styrde vidare mot mitt saknade hjärta i Borås. Kröp ner i en varm, gosig säng kl 1. Och fick tack och lov tillgodoräknat mig den extra timmen just i natt! Efter en skön söndag var det dags att hämta busungarna. Vi fortsätter nu på det sköna temat med att slappa framför tv:n. Vi är lediga imorgon så det känns lite som en extra lördag! 

Hur gick det?

Det var en spännande helg! Den började ganska tidigt med att köra barnen till mormor. Hon  fick rycka ut en stund medans jag och Anders var i Borås och satte upp ljudanläggningen inför kvällen. Det gick smidigt och allt fungerade som det skulle. Medan Anders åkte hem och hämtade en missad mic-kabel tog jag en liten shoppingrunda. Svischade in på KappAhl och kom ut därifrån med både en rutig skjorta till kvällen och årets jul/nyårsblåsa. Bra jobbat på 15 min!

 

Sedan var det hem och packa barnens grejer och hinna umgås lite till innan de skulle vidare. Sedan raka vägen till Borås igen där förberedelserna fortsatte. Trevligt. God mat och gott vin serverades och vi kände oss laddade inför vår spelning, trots att älsklingen tappat rösten nånstans i veckan.

Det fick bli lite improviserat på grund av det, men det gick finfint! Vi var väldigt nöjda efteråt. Det var även krogägarna och vi är så välkomna igen den 23 november. Då kör vi två röster! Tänk så bra det blir DÅ!

Ni har en hel månad på er att planera ert besök på Lilla Bränneriet. Hoppas vi ses.

 

Jag har annat för mig...

Ja, det är synd att säga att livet står still… Det har varit hektiska veckor, med massa roliga saker i kalendern. Först när lördagen har gått den här veckan så blir det lite luftigare. Ska bli otroligt skönt faktiskt!

Förra veckan nyttjades verkligen varenda minut till planerade grejer. Söndag, måndag, tisdag och onsdag kväll var det fullt ös på repetitionerna av våra låtar inför helgens spelning. Sjunga, sjunga, sjunga och faktiskt SPELA också! Jepp, gitarren ska med… hoho…

Lagom trötta, vaknade vi torsdag morgon och det var dags för mig att åka hem och byta ut innehållet i min resväska mot 7 ombyten träningskläder. Malmö väntade på mig och en massa goa Friskiskollegor från halva Sverige. Indoor-Walkingutbilning i dagarna fyra. Väldigt roligt, men också intensivt. Schemat var från 8.30-20.00 nästan varje dag.  Kom hem igen på söndagen. Lagom till sängdags för barnen, som först också skulle hämtas.

Den här veckan har gått åt till lite extra mys och till att försöka mota bort eventuella förkylningsbacillusker. Vill inte att de ska fastna på mig. Jag ska ju sjunga i närmare tre timmar imorgon, så det vore rätt gött om rösten finns där då.

Kom gärna och kika på oss när vi trubadurar på Lilla Bränneriet i Borås. Ser väldigt mycket fram emot kvällen. Men först ska det roddas imorgon med lite av varje. Hämta ljudanläggning, samtidigt som mormor ser till att Thilde kommer iväg på barnkalas och sedan blir det pappavecka en dag tidigare den här gången… Phew…

Om man kanske skulle...

Jo, jag tar och skriver ett litet inlägg. Det var ju ett tag sedan. Jag har haft lite fullt upp om man säger så. Den här veckan har bara sagt swisch och jag har känt mig lite småstressad, men nu känns det gott och lugnt igen.

Firade en lugn och mysig födelsedag igår med älsklingen. Jag fick ett jättefint halsband och fina blommor. Världens goaste massage väntar på mig i helgen också…

Men innan vi är där är det fredagkväll och vi ska ha lite kul med jobbet. Ja i alla fall ett litet gäng. Vi ska till Göteborg och åka samma Skärgårdsbåt, som jag och Anders firade in semestern på i somras. Det blir skaldjur för hela slanten ikväll. Så jäkla gott och sol verkar det bli även denna gång.

Imorgon är det lite kalastime, vilket betyder förberedelser och fix under dagen. Hoppas även där på en trevlig kväll.

 

Söndagar...

Fredagen är en av de i särklass goaste dagarna på veckan. Skönt att veta att man har en ledig, härlig helg framför sig. Men så kommer söndagen. Också skön på sitt sätt oftast en väldigt lugn dag. Men fy farao så jobbigt det är att åka från älsklingen, även om jag ju vet att mina fina barn väntar på mig istället. Jag har skrivit om det innan. Jag är en tudelad varelse på söndageftermiddagar. Det har redan blivit många suckar idag... 

Det blir minst en suck till ikväll när jag ställer klockan på ringning imorgon kl. 05.20.

Härliga fredag!

Så skönt när arbetsveckan närmar sig sitt slut och man har en go helg framför sig. Det rusar i vanlig ordning. Fredagsmyset denna vecka tänkte vi faktiskt starta på Gekås och sedan såklart fortsätta med hemma. Egentligen startar mitt fredagsmys med ett konditionspass på Friskis. Jag satt igår och laddade lite jävlar-anamma, räknade dagar samt planerade in lite extra träning inför min utbildning om en månad. Lyckades klämma in sex extra pass i kalendern, varav fyra av dem är just Indoor Walking, som jag sedan ska instruera. Det är liksom dags att lägga in en extra växel för att över huvudtaget orka genomföra tuffa kursdagar, som innehåller nöta, nöta, nöta på en Crosstrainer. Bonus i sammanhanget är att den godare hälsan och den vältränade kroppen kommer tillbaka då. Gött. Bara att ta bara på motivationen och köra!

Vad är ditt problem?

Och varför…?

 

Klipper och klistrar lite text och info från Anders hemsida www.abfrisk.se

Länken om håranalys borde alla läsa!

Men orkar du inte klicka dig mer än hit till min sida, så gör jag grovjobbet och kopierar texten hit. Så varsågod!

 

Unik håranalys. Kinesisk medicin som grund

Jag är en av två, i Sverige, som jobbar med analyser och använder kinesisk medicin som grund. Resultaten blir utöver det vanliga och pekar direkt på orsaken till dina problem. Vi samlar på oss olika gifter, utsätts för stress och miljöer som påverkar vår kropp. Har du hamnat på denna sida, söker du förmodligen hjälp fortfarande. Det enda du behöver göra är att ringa och beställa tid.

 

Symtom som t.ex: Fibromyalgi, hud och magproblem, värk, håravfall, dåliga naglar, yrsel, högt blodtryck, hårda muskler och leder, öronsus, artros, svaga muskler, rosacea, mm, mm. Detta är bara en bråkdel av olika problem människor har.

Allergier/känslighet som testas; Hösnuva, nässelutslag Husdjur: hund, katt, häst, m.fl.

Mjöl: råg, korn, havre, vete Damm: bostadsdamm, kvalster Blommor/pollen

Gluten Gräs/gräspollen juni-aug. Laktos Mygga/insekter Mögel Olika allergier med ögonengagemang

Träd/lövträd april-juni

 

Vid Gluten och Laktosintolerans brukar det även finnas problem som astma och hudproblem.

När provet är klart träffas vi och går igenom det tillsammans. Ofta känner man igen sig i de olika symtomen och får då också en klarare bild av vad som är orsaken. För att få ordning på kroppen använder vi bara de medel som vi provar håret mot, inget annat. Det är just dessa som kroppen själv talar om att den vill ha och behöver för att reparera funktioner, mm.

 

Det är inte meningen att du ska äta tabletter hela tiden sedan, utan bara under en period, för att få kroppen att förstå vad den egentligen borde göra. Perioder varierar naturligtvis och det kan ta upp till 1-3 år för svåra besvär att ge med sig. Dock ska du ändå inte äta tabletter hela tiden, utan låta kroppen hämta sig mellan varven.

 

Ett uppföljningsprov brukar göras efter 4 - 6 mån, beroende på besvärens grad. Endast svenska, naturliga medel används.  Det går även utmärkt att skicka en hårtuss med brev. Kontakta mig INNAN du gör det, så talar jag om hur det går till. Väntetiden ligger normalt på ca 1 vecka, från det att håret är inlämnat / anlänt, vid högre belastning max 2 veckor.

Provet görs på plats och skickas alltså inte utomlands. Genomgång av analysen, sker på telefon (då du skickar) och debiteras med 250 kr . Kostnad för tillskott och analys tillkommer. Pris inkl. moms. ( för övriga priser, var god ring, så undviker vi missförstånd)

 

Patientberättelser

1.

Under tonåren utvecklade jag ett flertal allergier, mot nötter, majs och tomat, som till en början inte var speciellt allvarliga men som förvärrades vid varje tillfälle jag kom i kontakt med det. Under hösten 2011 fick jag enorma hudproblem i form av sår på armar, händer och ben. Mina sjukdomsperioder varade allt längre och jag kände mig allmänt trött och deprimerad. Då jag kände olust över livet, tog 7 mediciner om dagen och mina sömnproblem påverkade min vardag bestämde jag mig för att göra en håranalys. Jag fick svaret glutenallergi samt allergi mot vetestärkelse. Jag ändrade om min kost, och började ta kosttillskott som Anders rekommenderade. Efter ett par månader försvann mina hudproblem och min kropp såg normal ut igen. Jag fick ny energi (något jag inte hade haft på många år), orkade jobba en hel dag utan att falla ihop av utmattning när jag kom hem och kunde även hålla humöret uppe under hela dagen. Vintern 2012 var den första vintern, sedan jag blev diagnosticerad astmatiker, som jag kunde andas utomhus utan mina astmamediciner. Trots att anpassning till en ny diet var svår, då jag inte fick äta vissa glutenfria produkter på grund av att de innehöll vetestärkelse, var det lätt att hitta motivering då förändringen hos mig och min kropp var påtaglig. Att göra en håranalys var det bästa jag någonsin gjort i och med att läkarna inte kunde hitta att jag var gluten allergisk (vilket kan vara svårt att hitta om man inte specifikt letar efter det). Jag mår nu bättre än någonsin, min astma har även under våren i princip försvunnit. Jag tar inga mediciner utan endast de kosttillskott som Anders rekommenderat mig, och dessa kommer jag endast ta tills den dagen då min kropp och mitt immunförsvar är helt återställd.

2.

Jag tycker det är spännande att se hur hela kroppen verkligen hänger ihop

Utgångsläget när jag började var en nyopererad rygg, ischias, trög mage, perorial dermatit, stressad och allmänt nerstämd på grund av ryggproblemen. Känner mig idag mycket lugnare, starkare, mindre smärta i nerverna och rygg, och en gladare mage.

Det som jag tycker har varit bra med just håranalysen är att man verkligen ser på just hela kroppen, och inte bara punktvis på problemoråden. Detta har bland annat gett mig en bättre förståelse för min kropp och varför den mår som den gör. Att jag har haft smärtor på grund av ryggen är ju en sak. Men jag har förstått att om resten av kroppen också mår bra så hjälper det mycket på läkningsprocessen och självklart hur jag mår annars också fysiskt och psykiskt. Min sjukgymnast påpekade även att hon tyckte att jag haft en mycket snabb återhämtning efter operationen, vilket jag absolut tror har med de extra tillskotten i samband med min sjukgymnastik att göra

3.

Det har tidigare varit otänkbart att städa, putsa fönster, mm. Min kropp har värkt och orken har försvunnit bara efter tio minuter. Psyket blir ju också lidande och inget har varit kul. Förr var det dans och allt möjligt på tapeten.

Fick ett tips om Anders och gjorde ett hårprov. Det har förändrat mitt liv. Mina vänner undrar vad jag gjort och säger att jag ser fantastisk ut. Hemhjälpen har fått dra ner sin tid, nu är det jag som för dammvippan över huset och orken finns, länge. Vid ett tillfälle, då det var fest och dans, kunde jag dansa en hel kväll, utan att få ont och bli liggande dagen efter. Har mycket mindre värk nu och det är så att jag till och med kan hänga tvätt i solen, vilket jag inte kunnat på många, många år. Tack!

 

4.

Sedan jag gjorde provet har jag fått en stor lust att röra på mig. Väldigt ovanliga känslor. Har "förbjudit" maken att klippa gräset. Det gör jag nu. Det är härligt hur det går att läka kroppen. Ekonomiskt är det ännu bättre, då jag bara behöver sådant som provet visar.

 

 

Alldeles fnittrig...

Hej och hå… Berg- och dalbana. Denna helgen har innehållit det mesta.

Mesta delen av tiden har varit härligt, med några avbrott för en sjuårings utbrott, när saker och ting inte blir som hon tänkt eller ville. Tuffa konflikter, som dränerar en fullständigt emellanåt. Men så, där emellan fylls energin på av glada, mysiga barn och en alltid så kärleksfull älskling.

Varje söndag när barnen har åkt till sin pappa blir det så otroligt tyst, att man bli alldeles rastlös en stund för att det blir så konstigt och tomt. Från högtrafikerad motorväg till lummig skogsstig… typ. Vi fick sysselsätta oss med att göra en äpplepaj och fika lite. Jag lyckades också prata bort 45 minuter med en vän i telefon och fick bokat en dejt en bit framåt i tiden. Kul.

Sedan blev det mys i soffan… Herre jösses… De ögonen, händerna…

Blir alldeles fnittrig idag med… Love him!

                                                                                                                               

Blir helt matt!

Jag har blivit omhändertagen av sköterskor flertalet gånger. Men ingen av gångerna har jag varit självaste huvudpatienten.

Kan på rak arm komma på sex händelser.

1. Hälsade på en bekant på lasarettet efter att denne hade haft en hjärtinfarkt. Han låg med öppen skjorta och "elektroder" kopplade på bröstkorgen. Det tog inte många minuter innan jag såg någon jag inte kände igen i spegeln. Grå i ansiktet. Kallsvettig och helt matt. Fick stötta mig mot väggen ut till en stol i korridoren. En sköterska kom med vatten. Sen så var jag på banan igen...

2. När vi väntade barn var vi med på en rundvandring på förlossning och BB i Varberg. Ståendes i en korridor, lyssnandes på information om deras akutrum, hör jag en kvinna, snart mamma, avge ett vrål från ett av förlossningsrummen. Jag ser stjärnor, det svartnar för ögonen och jag känner mig svimfärdig. Jag hittar en stol, får sätta mig. En sköterska fixar vatten. Allt ordnar sig.

3. Thilde drog ut en tand för lite drygt ett år sedan. Jag var med. En stund innan fick hon lugnande, mycket för att sudda ut minnet så det inte blir skräckfyllt i framtiden. Med facit i hand hade den medicinen nog gjort bättre nytta på mig. Jag satt bredvid hela tiden. Tanden var ute på en minut när de väl började. Efteråt hoppar Thilde bekymmersfritt ur stolen och stövlar iväg. En tandsköterska hjälper henne. Den andra får ta hand om mig, som nu har kravlat mig ner på golvet, för att slippa falla okontrollerat. Ligger med fötterna högt. Andas djupt och får lite vatten. Efter en stund får vi lov att åka hem.

4. Det skrev jag om nu när Ellioth bröt armen. Jag har nämligen även lämnat en blöt svettfläck på golvet på akutmottagningen. 

5. Idag... När gipset väl var väck och vi skulle gå till Röntgen för att kolla armen, fick jag lov att stanna precis utanför Ortopedmottagningen, för att jag behövde sätta mig. Först i en stol och sedan på golvet. Just in case... Fick i mig några munnar vatten från en kran som fanns nära. Sedan lättade det. Pust... Tur det för det kom ett gäng förbi som var på rundvisning...

Jo, tack lite känslig är jag allt. Blir alltid påverkad mer än vad jag tror. Småjobbigt faktiskt, då jag inte precis tänker mig som någon Dramaqueen...

6. När brorsans klass i årskurs 6 hade luciafirande, så svimmade Lucian mitt i marmortrappan. Jag fick en direktreaktion, höll på att svimma jag med och var tvungen att snabbt ta mig ut i friska luften för några långa, kalla, djupa andetag.

Blääää

One step forward, and two steps back!

Jisses, så lyxigt ändå att ha möjlighet att vara hemma när barnen är för krassliga för skolan. Slippa dra i väg illtidigt på morgonen. Bara det är skönt. Thilde är ordentligt snorig och det rinner i ögonen. Det var nog värst igår, så det är nog på bättringsvägen.

Men gudars vad påhittiga de är tillsammans. Rastlösa som få. De röjer fram så mycket, så jag börjar tro att de har nån tävling i att riva fram så mycket som möjligt på kort tid. Jag hinner inte med. Är jag på ett ställe och röjer, så drar de fram minst två nya saker på ett annat. Därför ligger jag alltid ett steg bakom. Fruktansvärt irriterande.

Nu fick de dock "städlust". Det hämtas trasor och det torkas på de mest märkliga ställen. Under skorna!

Och här sitter Snövit just nu

Hon har just målat i Thildes målarbok och har inte heller plockat undan efter sig!

Liiiite trött blir man.

Med överraskad min...

Vilken helg! Vad roligt vi har haft. Vi hade ju äran att få spela på Texasda'n i Svenljunga. Och vi rev av några låtar. Sex stycken egna och tre covers!

Underbart när man får höra efteråt att: -Det här var Riktigt bra! -Jag har hört mycket olika genom åren av olika kvalitet,  men det här var faktiskt RIKTIGT bra!

- Det märks att ni vet vad ni gör!

Kul när man möts av positivt överraskade människor.

Behöver jag säga att man växer då och ser ännu mera fram emot nästa spelning!?

Resten av helgen var lika toppen som vanligt med älsklingen vid min sida!

Drömmar

Det är spännande. Nu tänker jag inte bara på de man drömmer om nätterna. Det är ett kapitel för sig. Jag är mer inne på drömmar likt önskningar om hur man vill att saker och ting ska vara, kännas eller bli. Just nu måste jag säga att jag  faktiskt lever i  stora delar av min dröm. Jag får ägna mig åt det jag tycker är så fantastiskt roligt, musik och sång. Jag får dessutom göra det tillsammans med en helt fantastisk och kärleksfull människa. Underbart! Men så dyker de där andra drömmarna upp emellanåt, om det man inte ännu har eller har gjort. Det är där i det spännande ligger! Hur kommer det bli?

Det finns såklart drömmar om fortsatt lycka. Drömmar om ett liv med stora delar musik. Men inom en snar framtid vill jag även att drömmen ska innehålla ett varmt, kärleksfullt och trivsamt, gemensamt hem och övriga små äventyr som livar upp vardagen. Skönt att ha en partner, som hjälper drömmarna på vägen!

Trött...

Igår var det slött. Jag var trött och frusen. Det var ju inte i närheten av det goa sommarvädret vi har haft. Så det blev till att krypa upp i soffan bredvid älsklingen efter maten igår kväll och slötitta på en film. Men först tragglade vi lite med en ny låt. Det kan vara lite klurigt. Den här gången har jag en text och lite melodi. Men att sedan förmedla den melodin och få med tonerna man liksom också hör, utan att dem hörs, är inte lätt. I mitt huvud svänger det nog lite mer än vad som kommer ut. Men vi landar nog i något bra tillslut. Ibland måste man vrida och vända lite.

Idag känner jag mig halvdöd, fy fasen. Det är ALDRIG roligt när klockan ringer tidigt på morgonen. Knappt ens om man vet att något superroligt väntar. Jo, kanske då. Men yttepyttelite. Jag önskar att kudden och sängen vore minst lika skön på kvällen.

 

Har försökt ett par gånger...

Men min självdisciplin är inte vad den borde vara. Har liksom inte tålamodet och jag har inte heller tagit mig den tiden, som faktiskt behövs.

Älsklingen sa igår: - Det hade varit kul om du också hade spelat lite gitarr…

Jag kan bara hålla med!

Dock är jag långt ifrån så duktig att jag skulle komma på tanken att spela för andra än mig själv.

Det jag kan, är det jag lärde mig i 4:e och 5:e klass i skolan. Sedan dess har jag inte spelat något i princip. Bara några minuter här och där, när jag varit ensam hemma. Som sagt,  bara små korta stunder. För det gör ju så in i helvete ont i fingrarna när man bara gör det nån gång om året. Man måste ju vara ihärdig och öva, öva, öva och jag tröttnar så fort när fingrarna ändå inte gör som jag har sagt till dem, eller vill…. Gaaah!

Får väl helt enkelt blint lära mig att spela en låt i taget och börja med det lättaste. Plektrum ska vi inte ens prata om.  Vet bara hur de ser ut.

Det kanske kan vara värt ett försök till trots allt. För visst vore det förbannat roligt att kunna!

 

Vi gifte oss...

-Men va fan, har ni förlovat er!? Då får man gratulera i så fall, sa min ena kollega vid fikabordet idag. 

-Ja, svarade jag, men det är två månader sedan. 

Mina fördomar säger mig att om jag hade haft en kvinnlig kollega hade jag knappt hunnit in på jobbet första arbetsdagen efter 9 juni innan det hade avslöjats att det satt en ring på fingret... Och fördomarna, de späddes på lite till när chefen sedan inte ens kom ihåg att sonen var förlovad sedan 20 år. Inte så viktigt liksom... Hehe

-När ska ni gifta er då? blev nästa fråga. 

-Det gjorde vi faktiskt i natt! 

Jösses, så knepigt. Fattade inte riktigt hur det gick till. Men så var det. I drömmen i natt hade vi gift oss. Jag minns ingen ceremoni, inga gäster. Minns inte heller var vi befann oss. Detaljerna jag kommer ihåg var att vi var själva och kom gåendes i en gränd belagd med gatstenar. Längst in i ett hörn stod en surfplatta, stor som en rejäl helkroppsspegel lutad mot väggen. Där kunde man fota sig och välja vilken bakgrund man ville.

Detta gjordes. Sedan satte vi oss ner där på marken. Då ringer Diana, min vän på mobilen. Jag tittar på min nyblivne make och frågar om han hade publicerat nyheten på Facebook. Så var fallet, och jag gissar att hon ville gratulera. Sedan vaknade jag....

Spännande!

En olycka händer så lätt...

Då är det måndag. Helgen är slut. Vilken helg!

Denna gången kan jag inte ösa ur mig massa positiva ord på samma vis som jag ofta gör efter en ledig helg. Den här helgen blev nämligen inte riktigt så bra, som jag hade trott.

Det började ju bra förstås, med en liten familjeträff i fredags kväll. Det var ett tag sedan vi sågs så, så det var väldigt trevligt. Först busade barnen en bra stund på Backagårdsbadet. Efter det beställdes det pizza, som togs med hem till den ena familjen. Denna avnjöts sedan i lugn och ro och vi hann prata lite. Barnen fick ett eget bord ute på altanen och hade roligt där, även om det inte åts så värst mycket.

Ellioth var först ”färdig” efter en tiondels barnpizza och gav sig ut till den spännande lekplatsen i trädgården, som pappan i familjen också använder flitigt som gym. Vi vuxna hann duka fram kaffe och bara smaka på Ninas goda hallonpaj (som jag gärna tar receptet på) innan vi hörde ett ledset barn utifrån. Jag kikade ut över balkongräcket, eftersom jag hörde att det var Ellioth. Han och höll lite om sin arm. Jag bad honom komma in så jag fick titta. Och det var ingen tvekan om att den stackars, lilla armen var av. Bruten. Jahapp…

Tänk, att tanken flög förbi mig när han sprang ut för att leka… och sedan igen när ämnet sjukhus kom upp vi matbordet… Nu blev det så. Märkligt att man får en känsla… Jag drack ett glas vin. Anders lät bli. Säkert på grund av samma känsla.

Vi ringer snabbt för att kolla om vi kan lämna Thilde någonstans. Mormor var hemma som tur var. Dock var det en ledsen Thilde, som helst ville följa med. Resten av festsällskapet lämnades nog i en liten chock när det blev ett sådant abrupt slut. Anders kör in oss till akuten. Släpper av oss utanför. Vilket team. Lugnt, sansat och metodiskt. Tack älskling!

Ellioth halvsover då. Jag bär honom och försöker stötta upp den lilla armen så gott det går. Jag lyckas böja mig så pass att jag kan ta en nummerlapp och precis när vi satt oss ner så är det vår tur. Upp igen. Sätter Ellioth i lucköppningen och de tar alla nödvändiga uppgifter. Där får han sitta kvar stilla tills vi får gå vidare in till ortopeden. Där ser de såklart också med blotta ögat att armen är bruten. Så han får flytande morfin för att stilla smärtan, så att de senare kan gipsa. När morfinet börjar verka blir han väldigt orolig i kroppen och får svårt att sitta still. Jag som försöker hålla hans arm stilla, känner hur jag börjar kallsvettas och bli yr… Får lite hjälp av både Anders och en sköterska att flytta ner från stolen ner på golvet, eftersom jag känner att jag inte fixar att sitta kvar där. På golvet har jag fortfarande Ellioth i knät. Koncentrerar mig på att andas och känner hur det som sägs runt omkring mig nästan ekar i öronen, långt bort. Jag får hjälp att lägga mig mer och Ellioth följer med. Lägger sig på min arm. Golvet blir blött av mig känner jag. Men efter några djupa andetag och ett glas vatten känns det rätt ok igen. Pust! Då får jag bära Ellioth vidare upp till röntgen och det är fixat ganska så fort. Efter lite mera väntan får vi reda på att de väljer att operera och att det då inte blir innan till morgonen. Ellioth blir ledsen, eftersom han tänker på att Thilde inte ville sova över hos mormor. Sötis! När vi sedan ringde, så hade hon somnat i soffan. Säkert orolig för lillebror.

Armen gipsades för natten, så att det skulle lindra lite. Vid 23.45 kom vi upp på barnavdelningen och fick varsin säng. Men innan vi fick sova satte de dit nålen i handen, så att det var förberett för operation. Ellioth kravlade sedan över i den säng som var tänkt till mig och jag fick krypa ner i juniorsängen istället. Vi sov trots allt ganska bra några timmar.

Operationen gick fint och han valde ett rött, snyggt gips. Sedan väntade uppvak och kontroller att fingrar gick att röra, att maten smakade och att han kunde kissa. Hela dagen gick och vi var hemma först vid 18... Trötta allihop! MEN så tapper han har varit vår lille pojk!

Att sedan energin som fanns kvar gick åt till ett gravt missförstånd och feltolkning, som genererade i något jag tror var lite förhastat, orkar jag inte skriva om här…  

 

Karantän...

För ett år sedan kändes det som att jag satt i karantän... det var nog världens längsta veckor. Jag kände mig instängd, övervakad och granskad i allt jag gjorde. Log jag blev det fel. Grät jag undrades det nästan om jag verkligen hade rätt till det. Jag kunde i pricip inte träffa vem jag ville. Helt plötsligt var det som att jag inte var myndig och vuxen nog att tänka själv! Märkligt...

En otrolig, kaosliknande situation som inte var bra för någon just då. Jag var på väg någon annanstans hela tiden och styrde så mycket jag kunde förmå i den riktningen! Rätt var det var så öppnades grinden! Jag kom fram dit jag skulle och dit jag längtade så mycket att det gjorde ont. Kärleken svämmade över och där fanns världens finaste man och väntade tålmodigt trots allt.

Det kan hända mycket på ett år... Vissa saker vill jag helst glömma, men ännu fler fantastiskt fina saker kommer jag för evigt att minnas! Är så otroligt glad och tacksam över att jag hamnade precis just här!

Lite nyheter

Ja, det är väl nytt fast ändå inte. Nyinspelat mer… Låten har väl åtminstone ett halvår på nacken och har spelats live när vi haft spelningar.

Nu som först har den fastnat i digital form.

 

Jag länkar hej vilt!

Gör gärna det samma!

Klicka på bilden så kommer du till vår Facebooksida. Gilla den, så missar du inget!

 

 

 

Vilken start...

Innan jag hann släcka igår kväll kom den en liten Ellioth och kröp ner bredvid. Jag visste redan innan att jag ändå skulle sova på helspänn med risk att försova mig och med ett varmt varm som sprider ben och armar fritt ända intill är det inte lättare att slappna av, även om det är mysigt.

Det sista jag gjorde var i alla fall att höja volymen på mobilen, så att jag säkert skulle vakna på utsatt tid. Men vad fasen hjälper det när man glömt att sätta i laddsladden med 9% batteri kvar…!?!?

Vaknar till, ser att solen letar sig in mellan persiennerna. Det är ljust… Snart borde det nog ringa! Försöker få liv i mobilen… Stendöd. VAD ÄR KLOCKAN? Fick känslan av han hon antagligen redan hade passerat 7.00 Tiden då jag ska vara på jobbet. Lite halvvimsig springer jag upp och fipplar igång TV:n för att få reda på tiden. Klockan i köket har nämligen varit tio över två i flera veckor… står och trippar en stund medans boxen, lika morgontrött som jag drar igång.

05.40! Phew… bara 10 minuter senare än tänkt. Tur! Väcker sömndruckna, fast ändå förvånansvärt pigga barn, föder dem och klär dem och sedan iväg. Inga större bekymmer. Bävar dock för morgondagen.

Thilde var inte alls taggad för fritids och det var ett ledset barn, som inte alls ville vara där jag fick vinka av idag. Jobbigt. Blir väckningen jobbigare imorgon, så får vi hoppas att lämningen går lättare istället. Ellioth, som nu är störst på dagis var inga problem att lämna. Där var det ett leende på läpparna trots lite försiktighet. Nu vill jag verkligen suga ut det mesta som går av sommarens fina eftermiddagar och kvällar samt njuta av sensommarmornar med sol och hög, klar, frisk luft. Sedan skulle jag gärna också vilja ha en solresa inbokat senare när mörkret har lagt sig… Vi får se hur det blir med den saken.

God morgon!

Hur ska jag börja?

Märkte att jag kopplat bort bloggen under större delen av semestern... Vilken semester sen! Heeelt ljuvlig! Vilken väder! Sol och bad i massor, ingen stress. Vi har bara njutit. Precis så, som man tänker sig att man ska innan semestern börjar.

Thilde har plaskat och simmat och det har lossnat och hon vågar mer och mer.

Många timmar har det blivit i bassängen på Kungaberg

Vecka två hade vi en inbokad spelning på Westerndagen i Skene. I solskenet på ett lastbilsflak underhöll vi med egna låtar i 45 minuer. God stämning och fint ordnat.  Lite synd bara att Markbladet fullständigt missat att vi var där... Några bilder togs i alla fall.

Dagen därpå tog vi bussen till lika soliga och varma Göteborg. Mr. Robbie Williams väntade på oss där. Anders barn, som hade fått biljetterna i julklapp precis som jag var också med och vi hade en trevlig eftermiddag strosandes runt och intagandes god mat och dryck tillsammans innan konserten drog igång. Två timmars ren underhållning!

Jag och Thilde tog oss en tjejdag också. Det var hennes födelsedagspresent från mig. Vi började med lite sol, lunch och ett dopp vid Almenäs. Efter det gick vi ett litet varv på stan. Köpte Barbiedockor och glass. Vi checkade sedan in på Scandic och började med att nyttja bubbelpoolen innan vi gick till Restaurang Oliven och smaskade tapas. En mysig dag!

Veckan som gått har varit otroligt lugn och skön. Bara jag och kärleken. Mysdagar med film, en och annan liten joggingrunda, lite kära återseenden och goda middagar. Gott i glasen och massor av njutning av alla de slag. Vi avslutade semestern med lite tårtkalas hos pappa, som fyller 58 idag.

Världens bästa semester faktiskt. Synd bara att den redan är över för den här gången.

View of the day!

Härligt! Detta blir min utsikt idag. Underbart gott att bara ligga i solen och ha det gott. Kylväskan är packad med lite mackor och termosen fylld med kaffe. Vi blir kvar en stund. Skvallertidning finns som sysselsättning och låttexter är med för lite plugg. Bada ska vi också göra! Ellerhur älskling?!

Sommar i Sverige är fantastiskt!

Detta har hänt...

Ett soligt Danmark väntade på oss i onsdags. Efter morgonproceduren, en lite gungig färjeöverfart och några mil i bilen så kom vi fram till våra hyrda 10 kvm. Lekplats precis utanför och pool, studsmattor och lekgrejer bara ett stenkast bort. Perfekt barnfamiljställe. På 20 minuter tog vi oss morgonen där på till Legoland. Där stötte vi på ett litet "problem". (läses på danska)

Inga streckkoder på våra entrébiljetter... Ett problem som gjorde att vi självklart inte kom in. Dock tog en äldre herre, som jobbade där tag i problemet och såg till att Sembo kontaktades och nya biljetter var övermailade på mindre än 10 minuter. Bra service! Dags att utforska parken. En jättefin park, snyggt och prydligt och massa spännande grejer och åkattraktioner. Mycket folk såklart, eftersom det är mitt i semestern. Vi undvek därför att köa till karusellerna.... Vi hann istället med några andra dagen!

Nackdelen var att man kände sig lite lätt vilsen där inne. Mycket som såg likadant ut och många gångar och vägar hit och dit.

Barnen har kivats hej vilt och varit kompisar om vart annat och skrämt alla stackars danskar som ville handla mat i lugn och ro i två av mataffärerna på den lilla orten Give.

Det har trots det funkat bra och vi har haft mysiga dagar. Kärleken klarade dessutom testet,10 kvm boyta utan några som helst problem! Trodde faktiskt inget annat heller! Lugnt och skönt.

Vi har solat, badat, byggt lego, grillat, druckit öl och gottat oss. Danmark är fantastiskt trevligt, särskilt med så trevligt sällskap!

Nu får vi vila upp oss lite inför semestervecka nummer två.

 

 

 

 

 

Kan vi ta med gunghästen?

Nej, snälla lilla vännen, den får inte plats. 

Fullt ös! Uppspelta barn packar inför vår lilla semestertripp. Det är roligt när de vill hjälpa till, men vid gunghästen kände jag ändå att jag fick dra en gräns. Vi ska bo i en campingstuga på 10 kvm. Det är knappt att vi själva får plats... 

Idag har Thilde haft sitt barnkalas. 8 söta tjejer dök upp och de hade två roliga timmar tillsammans. Oj oj vad de pratade och skrattade. Härliga ungar! Roliga kommentarer! Thilde avslutade dagen med att säga att kalaset var roligt. Det värmer såklart i mammahjärtat. Nu är hon 7 år på riktigt, min lilla tjej... Amazing!

En sak i taget...

-Mamma...Kan vi måla!?

-Ja, men först måste vi få klart maten och där efter äta.

-Kan vi inte åka och bada!?

-Det kanske vi kan sedan om det blir finare väder.

-Mamma, kan vi leka med mina dockor?

-Ja, efter maten i så fall.

-Mamma, KAN vi bada?!

Så har det låtit mest hela helgen.

Det där med att varje sak man påbörjar tar lite tid och att man kanske göra en sak åt gången är lite svårt när man vill mycket och är otålig.

Vi har trots detta hunnit med det mesta som önskats i helgen, dock inte samtidigt! Det är full fart mer eller mindre hela tiden.

Där emellan har vi bestämt dag för barnkalas och delat ut inbjudningar över halva Kinna. Önskelista har skrivits och den innehåller allt från Barbie, kläder och pengar till en egen mobil. Jösses! Lilla gumman fyller 7 år på tisdag. Vad fort det går och hon växlar mellan trotsig tonåring, tjurig treåring och supergosig sjuåring med blixtens hastighet ibland. Det gäller att hänga med i svängarna.

Nästa söndag när de kommer tillbaka igen väntar välförtjänt semester för både dem och mig! Otroligt skönt!

Vilken mysig kväll!

Det där med ensamtid med bara ett barn är inte så ofta. Igår efter dagis och skola blev det först en sväng om skoaffären, eftersom Ellioths gummistövlar hade gjort sitt på dagis. Det vara ett av flera besök där det senaste. Även Thilde fick skor. Ett par små lätta tygskor. På väg hem fanns en önskan om att bada. Mulet på himlen, men rätt gott i luften, så vi var bara hemma och vände för lite packning av badkläder. Thilde testade lite simtag, men har lite svårt att slappna av. Kallt vatten gör väl sitt också.

När vi kom hem intogs mellanmål nummer två för barnen i form av lite flingor och yoghurt. En stund senare började jag och Thilde förbereda kvällsmaten. Under tiden  lyckades Ellioth stensomna ovanpå sitt täcke på vardagsrumsgolvet. Så jag och Thilde kunde pyssla  lite i lugn och ro. Thilde rengjorde färskpotatis och hade ansvar för skorpsmulorna vid fiskpaneringen sedan.  Vi hann se lite på Sommarlov medans potatisen kokade. Sedan fick vi fortsätta att jobba lite. När jag stekte fisken, så kom Thilde på att hon skulle göra fruktsallad. Det fixade hon galant och det fick bli efterrätt.

Ellioth bars in till sängen och vi tjejer fortsatte myset med maten framför TV:n. Efter Allsången och några flätor i håret senare, vad det hög tid att sova även för lilla stumpan. Tänk vad lite lugn kan göra och vilken underbar både liten OCH stor tjej hon är!

 

Lugn bara lugn

En lång, go helg har rusat förbi. Jag var inne i Borås redan innan klockan 14 i torsdags. Ett otroligt varmt Borås. Hungrig, som få, eftersom dagens intag av “mat” enbart hade bestått av tre koppar kaffe. Not so good. Var sin kebabrulle hämtades på närmaste pizzeria och vi satte sedan kurs mot sjön i en skållhet bil. Där blev det sol och även bad för min del. En riktigt härlig och varm eftermiddag. Den fortsatte i en underbar kväll på älsklingens balkong.

Midsommarafton firades i år med bara vuxna, eftersom barnen var hos sin pappa. Det betyder att det var en väldigt lugn tillställning och utan kransbindning och dans kring stången. Saknade såklart barnen och allt det runt omkring. Det är min tur nästa år. Vi var dock en sväng i Ramnaparken och kollade på lite traditionellt firande innan vi fick ta skydd inne i den gamla kyrkan när himlen valde att öppna sig. Paraplyerna kom väl till användning. Väl tillbaka firade vi dagens födelsedagsbarn med smarrig tårta. Hurra hurra hurra…hurra..! Gott vin och massa prat i soffan. Sedan kurrade det i magen igen och grillen åkte på.

Det blev en lyckad, trevlig dag och kväll. Resten av helgen har varit så slö, men härlig samtidigt. Idag fick vi nog och gav oss ut, mitt under en regnskur. Jag kom ett par varv joggandes runt den lilla sjön. Det kändes, men var gott efteråt såklart. Nu får vi fortsätta i den andan.

Nu är det allt annat än lugnt när bannen är tillbaka igen. Jösses! Två skilda världar. Fast nu saknar jag mitt stora hjärta istället, som stannade kvar i Borås. Puss och tack för en underbar helg!

Fira och fira...

Hej! God Morgon! Trött som hejsan. Skönt att det är halvdag idag. Jag somnade sent igår efter att ha kikat på en bra film, som gjorde mig alldeles gråtmild och helt upprymd av känslor. När det väl var sängdags fick jag glatt att bädda innan det gick att krypa ner, eftersom jag hade tvättat sängkläderna. Det var lite svårt att somna sedan eftersom jag låg och saknade älsklingen massor. I slutet av filmen var det två bästa vänner, som tillslut kom på att de ju faktiskt hörde ihop mer än som vänner. Repliken: ”You´re my person” träffade rätt hos mig… My person ska ligga bredvid mig när jag somnar. Det är så det ska vara.

Gårdagen innehöll också midsommarmatshandling och vårterminens näst sista Skivstång/Intervallpass. Det börjar bli dags att tänka nytt och dessutom använda den lilla självdisciplinen som finns för att fortsätta hålla i gång under ledigheten. Efter jobbet ska det köpas jordgubbar och sedan åker jag till Borås och kramas, samt förbereder midsommar- och födelsedagsfirande. Det kommer bli en trevlig helg.

Och nu till varje års midsommarklassiker. THE Midsommarsås!

Midsommarsås:

2 dl Creme Fraiche
2 msk fransk senap
1 msk strösocker
2 tsk vitvinsvinäger
mycket hackad dill
hackad gräslök
3 st kokta, hackade ägg
salt & peppar

 

Mjukt, på gott och ont...

Mjukt är ju oftast härligt. När det mjuka är fett, lagrat utanpå musklerna är det inte riktigt lika härligt längre… Fasen, sambokilon utan att ens vara sambo än. Hur ska detta gå? Det har varit lite slappt det sista måste erkännas och det känns i kroppen. Irriterande. Särskilt efter förra våren och sommaren då jag höll i gång flitigt… Fanns ju anledningar till det med förstås. Men då kändes det i alla fall riktigt bra i kroppen. I eftermiddag är det jag som packar ner löpardojsen och tar med till Borås.

Älskling! Du, ser till att jag inte fuskar va!? Två varv runt sjön ska jag ikväll! J Sedan får det blir skärpning under semestern. Då finns tiden! Ska vi snacka kilon handlar det väl inte om fler än 3 eller möjligtvis 4… men det Känns!

Man vänjer sig!

Vart tog solen vägen? Nu efter ett par riktigt härliga veckor, så blir man bortskämd med fint väder. Detta gör också att man genast tappar lusten när det blir en så tråkig och grå dag som idag. Det kändes redan när jag vaknade. Gudars så trött. Jag höll på att slumra till bredvid Ellioth när jag skulle väcka honom. Bara tio minuter efter uppstigning så började det droppa utanför fönstret. Regnet står nu som spön i backen, vi fick springa mellan bil och dagis och det verkar hålla i sig heeela dagen och säkert även imorgon.

När jag var i affären igår efter världens svettigaste träningspass, så plockade jag glad i hågen ner karréskivor i korgen och tänkte att här ska minsann grillas i sommarsolen när älsklingen kommer ner… Tjena! Nog för att han lyser upp vilken dag som helst. Men regnet vet i fan om han klarar av att svepa bort.  Skit idet, det får väl regna då. Vi stannar inomhus och myser istället. Grilla kan vi ändå göra, under tak. Inga problem. Då får vi åtminstone lite smak av sommar.

Vad ska vi göra idag?

Så tänkte jag när jag var på väg för att hämta barnen vid 14.30. Solen höll sig framme och jag hade något lugnt i åtankte, typ ligga och titta på när barnen badar och få lite mer färg på kroppen...Städa flimmrade förbi som snabbast också. När man tänker så, brukar sysselsättningen liksom ordna sig av sig själv. Hämtade Ellioth först och såg en lapp på dörren: "Grillfest 11 juni". Jasså ja... Ikväll! "Medtag egen mat. Grillar finns" Ok... Titta på när barnen badar blev till handla picknickmat och en sväng om skoaffären. (Slapp städa!)

Nu är vi bara hemma och vänder. Hann med en snabbdusch också! Det går verkligen i ett dessa veckor med skolavslutningar, sommarfester och diverse aktiviteter. Roligt är det, men nu ser jag fram emot semestern. Fick en otroligt härlig försmak i helgen, då jag var ledig i dagarna fem. Mer mer mer!!!

Då så... Andas och packa ner det sista i korgen! Här ska grillfestas och socialiseras med barn och föräldrar!

     

Ringar på vattnet!

Man kan tro att vi fick feeling efter prinsessbröllopet igår. Men riktigt så var det inte. Vi hade igår en alldeles perfekt dag i Göteborg, tog ett par kalla öl på en fantastisk uteservering och av strålande sol njöt vi i fulla drag. Innan vi åt middag på hotellet fick vi lite gott självförtroende av två artonåriga tjejer i McDonaldskön. De pratade i mun på varandra och ställde tusen frågor. Om vi var ihop, hur vi hade träffats, var vi kom i från, vilken linje vi gick i skolan och om vi hade besökt Summerburst. Vår ålder uppskattades till 24 resp 29! Och då tyckte de säkert att vi var skitgamla... ha ha jösses! Det var en parentes! 

Senare väntade en underbar middag på hotellet. Efter en kort kvällspromenad var vi på vårt hotellrum ivrigt väntandes på att klockan skulle slå över till rätt dag! Då åkte den lilla asken fram. Lyckligast i världen är jag! Jag har funnit den mest omtänksamme, kärleksfulle mannen som finns! Tack finaste fästmannen för den här perfekta helgen! Verkligen Inget kunde varit mer perfekt! Älskar dig!

Damn!

Så otroligt fascinerad. Helt betagen. Pratar om doft. Doften av min man. En doft jag älskar. Kan inte lukta mig mätt. Läste lite om saken… Jag har i och för sig nämnt det förut. Men det är så häftigt med dofter och lukter att det är värt att nämna igen.  

 

”Har inte du också känt det så någon gång? Du står där framför en person du aldrig har träffat förut. Han eller hon behöver kanske inte säga ett enda ord och du får ändå en känsla av att tycka bra om den här personen.  Visst känner du igen dig? Kanske kärlek vid första ögonkast istället borde kallas kärlek vid första doft?”

http://passionforhalsa.se/kroppens-lukt-och-doft

 

Sååå, igår när den nyduschade mannen kommer och pussar mig lätt, lätt i nacken… tappar jag allt! Damn!

 

Lyckad fest!

I fredags när medelmåttiga radiospelningen var över åkte jag åter mot jobbet, eftersom det var grillfest på G. Förberedelserna hade varit igång hela veckan. Det var glada människor smuttandes på öl, jag möttes av. Solen värmde underbart och det kom grilldoft från maten på grillarna. Det smaskades grillskivor, korv och potatissallad. Rabarberkaka, med jordgubbar och grädde. Klassisk sommarmat. Efter maten blev vi bjudna på en trialuppvisning. Otroligt imponerande. Sedan hade vi fixat en 5-kamp som de fem lagen tog sig igenom med bravur, glatt kämpande och med många skratt. Det dröjde inte lång tid där efter till en kollega från grannföretaget  plockade fram gitarren och underhöll resten av kvällen. Underbart! Vi lyckades få till ett par stycken låtar tillsammans. Himla skoj! Strax efter kl 01.00 stängde vi ner och plockade in allt efter en hel kväll utomhus. Kl.02.00 stängde jag ögonen och lade huvudet på kudden för att vakna upp till en minst lika härlig helg.

Bildkavalkad från ett kul ställe!

Visst blev det uppröjt... Någorlunda! När vi kommer hem är det min tur.