Blir helt matt!

Jag har blivit omhändertagen av sköterskor flertalet gånger. Men ingen av gångerna har jag varit självaste huvudpatienten.

Kan på rak arm komma på sex händelser.

1. Hälsade på en bekant på lasarettet efter att denne hade haft en hjärtinfarkt. Han låg med öppen skjorta och "elektroder" kopplade på bröstkorgen. Det tog inte många minuter innan jag såg någon jag inte kände igen i spegeln. Grå i ansiktet. Kallsvettig och helt matt. Fick stötta mig mot väggen ut till en stol i korridoren. En sköterska kom med vatten. Sen så var jag på banan igen...

2. När vi väntade barn var vi med på en rundvandring på förlossning och BB i Varberg. Ståendes i en korridor, lyssnandes på information om deras akutrum, hör jag en kvinna, snart mamma, avge ett vrål från ett av förlossningsrummen. Jag ser stjärnor, det svartnar för ögonen och jag känner mig svimfärdig. Jag hittar en stol, får sätta mig. En sköterska fixar vatten. Allt ordnar sig.

3. Thilde drog ut en tand för lite drygt ett år sedan. Jag var med. En stund innan fick hon lugnande, mycket för att sudda ut minnet så det inte blir skräckfyllt i framtiden. Med facit i hand hade den medicinen nog gjort bättre nytta på mig. Jag satt bredvid hela tiden. Tanden var ute på en minut när de väl började. Efteråt hoppar Thilde bekymmersfritt ur stolen och stövlar iväg. En tandsköterska hjälper henne. Den andra får ta hand om mig, som nu har kravlat mig ner på golvet, för att slippa falla okontrollerat. Ligger med fötterna högt. Andas djupt och får lite vatten. Efter en stund får vi lov att åka hem.

4. Det skrev jag om nu när Ellioth bröt armen. Jag har nämligen även lämnat en blöt svettfläck på golvet på akutmottagningen. 

5. Idag... När gipset väl var väck och vi skulle gå till Röntgen för att kolla armen, fick jag lov att stanna precis utanför Ortopedmottagningen, för att jag behövde sätta mig. Först i en stol och sedan på golvet. Just in case... Fick i mig några munnar vatten från en kran som fanns nära. Sedan lättade det. Pust... Tur det för det kom ett gäng förbi som var på rundvisning...

Jo, tack lite känslig är jag allt. Blir alltid påverkad mer än vad jag tror. Småjobbigt faktiskt, då jag inte precis tänker mig som någon Dramaqueen...

6. När brorsans klass i årskurs 6 hade luciafirande, så svimmade Lucian mitt i marmortrappan. Jag fick en direktreaktion, höll på att svimma jag med och var tvungen att snabbt ta mig ut i friska luften för några långa, kalla, djupa andetag.

Blääää