Igår var det en märklig dag.
Kl 10.15 hade Ellioth en bokad Narkostid på Borås Lasarett. Han skulle dra ut ett par tänder, som spökat länge. Men som han inte klarat av att åtgärda på vanligt vis inte ens hos specialister.
Vi var där i god tid för att fixa parkering, checka in oss och hitta rätt. Av någon anledning ska man nästan alltid längst bort...
Väl där träffade jag ett bekant ansikte från Friskis, som arbetade där. Vi blev väl omhändertagna. Värktabletter togs i förebyggande syfte, det gick bra ända tills det kom en kopp med flytande medicin. Tvärnit! Den ville han INTE ta. Han är lite för envis för sitt eget bästa ibland. Efter en stund och lite prat och förklaring från en av sköterskorna att det är inget man blir snurrig av, så gav han med sig. Vi fick vänta till 12.30 innan han tillslut var inne i operationssalen. 1,5 timma senare, efter att jag fått i mig dagens första "mål", ett par croissanter och en halv smoothie (då Ellioth skulle vara på fastande mage och jag sympatifastade med honom), så var de färdiga.
Efter uppvak och kisskontroll i vanlig ordning efter operation fick vi åka hem 15.30.
Väl hemma rasade jag... jag grät samtidigt som jag åt och blev alldeles matt och svettig. Dagens omedvetna spänningar kom ikapp mig. Det var tydligen jobbigare än jag själv trodde.
Från det, till att några timmar senare stå på scen på Skene Krog kändes märkligt.
Det är tvära kast i livet ibland. Men allt gick bra. Operationen och spelningen! Idag tar vi det ganska lugnt.
Kl 10.15 hade Ellioth en bokad Narkostid på Borås Lasarett. Han skulle dra ut ett par tänder, som spökat länge. Men som han inte klarat av att åtgärda på vanligt vis inte ens hos specialister.
Vi var där i god tid för att fixa parkering, checka in oss och hitta rätt. Av någon anledning ska man nästan alltid längst bort...
Väl där träffade jag ett bekant ansikte från Friskis, som arbetade där. Vi blev väl omhändertagna. Värktabletter togs i förebyggande syfte, det gick bra ända tills det kom en kopp med flytande medicin. Tvärnit! Den ville han INTE ta. Han är lite för envis för sitt eget bästa ibland. Efter en stund och lite prat och förklaring från en av sköterskorna att det är inget man blir snurrig av, så gav han med sig. Vi fick vänta till 12.30 innan han tillslut var inne i operationssalen. 1,5 timma senare, efter att jag fått i mig dagens första "mål", ett par croissanter och en halv smoothie (då Ellioth skulle vara på fastande mage och jag sympatifastade med honom), så var de färdiga.
Efter uppvak och kisskontroll i vanlig ordning efter operation fick vi åka hem 15.30.
Väl hemma rasade jag... jag grät samtidigt som jag åt och blev alldeles matt och svettig. Dagens omedvetna spänningar kom ikapp mig. Det var tydligen jobbigare än jag själv trodde.
Från det, till att några timmar senare stå på scen på Skene Krog kändes märkligt.
Det är tvära kast i livet ibland. Men allt gick bra. Operationen och spelningen! Idag tar vi det ganska lugnt.
Vi har varit på en husvisning. Det räckte att kliva in huset så kände vi: Nej tack!
Rätt skön känsla faktiskt. Snart startar vi årets julgodisbakning och adventsmyser lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar