…Eeeh!? Vi ska ju bara sjunga och spela? Eller? Hjälp! Jösses, ska vi prata och säga saker mellan låtarna? Hur ska det gå?
Det gick faktiskt riktigt bra. Det också. Med små stödord skrivna på textbladen, så flöt det på utan att kännas alltför styltigt eller sådär osäkert och nervöst. Tror jag, är väl bäst att tillägga. Man är ju inte helt och hållet vid sina sinnes fulla bruk just när man är på scen… det är något av en halvt utomkroppslig upplevelse. Visst är man där, men efteråt är det svårt att sortera känslorna och ögonblicken, vad som var på riktigt om det var så bra som det kändes. Lurigt! Men en häftig känsla. Det bästa med allt är att det bara kan bli bättre här ifrån.
Det har varit en mycket bra vecka den som gick. Fulltecknad, men ändå lugn och skön på något vis. Nu har en ny vecka startat, som jag vet redan innan kommer bli helt underbar!
Sol och kärlek!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar